Norrbottens mjölkbönder befinner sig mer eller mindre i en ekonomiskt akut situation, sedan avräkningspriset från Norrmejerier på kort tid sänkts två gånger.
Lönsamheten var redan innan det ansträngd. När det nu råder en överproduktion på mejerivaror i världen, samtidigt som Ryssland vidhåller sin handelsblockad, har världsmarknadspriserna sjunkit drastiskt.
Följden blir att billiga mejerivaror trängs om att hitta köpare i handelns diskar. Med röda prislappar lockas konsumenterna förstå att billigt är bra. Men i själva verket kan billigt stå oss mycket dyrt.
I Sverige har vi högre omkostnader än våra konkurrenter i EU för att driva jordbruk. Vi har bland annat den världsberömda goda djuromsorgen. I Sverige får korna gå fritt på bete på sommaren och vi är restriktiva med antibiotikaanvändning. Tyvärr ser det illa ut i flera andra EU-länder, då resistenta bakterier ökar med en alarmerande hastighet. I slutänden innebär det att infektioner hos djur och människor, som gått att behandla med antibiotika, riskerar att bli dödliga.
Men tacken för den ansvarsfulla svenska matproduktionen uteblir. I stället ökar försäljningen av billiga importerade mejeriprodukter i rask takt.
Det är ju fri marknad som gäller, och du som konsument ska handla utifrån dina egna medvetna val. Men vi tar oss friheten att upplysa om konsekvenserna.
Norrbotten har i dag cirka 90 mjölkgårdar. För tio år sedan var vi 220. Och risken att många fler nu tvingas lägga ned är stor.
Om utvecklingen för jordbruket i Norrbotten och Sverige fortsätter blir följden att de öppna landskapen växer igen, jobb försvinner, inte bara på gårdarna, utan vid slakterier, charkuterier, mejerier, transportsektorn ...
I butikerna kommer en allt större andel importerad mat att fylla hyllorna. Att som land vara beroende av mattransporter utifrån innebär en allvarlig risk för säkerheten. Det finns inga matlager i Sverige, och om transportsystemet kollapsar tar maten slut på några dagar.
Vi tror ändå inte att norrbottningarna vill ha det så. Vi tror att med ökad kunskap kommer fler konsumenter att välja lokal mat.
Handeln kan visa god vilja genom att dela med sig, och ge bönderna en större andel av värdekakan. Varför inte också skylta upp tydligt i butiken om var den lokala maten finns, så att de konsumenter som vill ta ansvar för sin och kommande generationer, slipper vrida och vända på varje förpackning för att se var råvaran kommer ifrån?
I sammanhanget känns det som en ytterst blygsam begäran.
Nils-Olov Lindfors,
ordförande LRF Norrbotten