Hyresgästföreningens och vissa vänsterpolitikers eländesbeskrivning i samband med att Lulebo ska utbjuda 3 000 lägenheter av sitt bestånd till en extern aktör, vet inga gränser. Alla andra aktörer än Lulebo utmålas som kortsiktiga klippare som antingen kommer att chockhöja hyran eller ombilda lägenheterna till bostadsrätter.
Längst går Bertil Bartholdson (V) när han talar om ”slakten på allmännyttan” och ”att våra gemensamma tillgångar förskingras” (NK den 16 maj). Jonas Brännberg (RS) går ut och har starka åsikter om försäljningen men visar i samma andetag att han saknar de mest grundläggande kunskaperna om hur svensk hyresmarknad fungerar. En försäljning leder i sig inte till högre hyror, hyror fastställs efter förhandlingar med Hyresgästföreningen och kan även utgå efter standardhöjande åtgärder där hyresgästen ska ge sitt godkännande.
Det är månne obekant för såväl Hyresgästföreningen som övriga här nämnda, att bristen på konkurrens aldrig är positivt vare sig för kunden eller för utbudet. Vi har flera exempel där privata fastighetsägare förvärvat bestånd från allmännyttan och där hyresgästerna inte har haft något att anmärka på utan snarare tvärtom. Ju fler medelstora fastighetsägare som etablerar sig i Luleå desto bättre konkurrens och också en förutsättning om man vill locka nya fastighetsägare att inte bara förvärva utan också bygga i Luleå.
Hyresgästföreningen bär själva en stor del av ansvaret när många kommunalt ägda bostadsbolag redovisar en underhållsskuld som upparbetats under en lång följd av år pga. att man inte fått ta ut de hyreshöjningar som varit nödvändiga. Detta är resultatet av att Hyresgästföreningen har som allt övergripande mål att hyrorna ska vara så låga som möjligt istället för att underlätta för fler att få en egen lägenhet.
Hyresgästföreningen måste svara på denna fråga: Är det ett självändamål för er att så stor del som möjligt av bostäderna i Luleå ägs av det allmänna, även om det innebär färre nya hyresrätter?
Peter Sörman,
näringspolitisk chef Fastighetsägarna MittNord