De lagar och regler som ska säkra en bra hemsjukvård efterlevs inte. Orimliga arbetspass utan övertidsersättning eller möjlighet till raster, hygienföreskrifter som inte uppfylls och hänvisning till att använda privata telefoner för tjänstesamtal - exemplen på situationer är många där patientsäkerheten hotas och den framtida kompetensförsörjningen är i fara.
En vanlig dag på jobbet kan börja med att tvingas skotta fram tjänstebilen i 22 graders kyla, skrapa rutorna och sedan åka iväg i en kall bil - det finns ju ingen motorvärmarplats. Inträffar något på vägen är hen hänvisad till sin privata mobil - arbetstelefonen fungerar inte. Vilken politiker eller chef skulle acceptera det?
Eftersom arbetskollegan är sjuk har distriktssjuksköterskan prioriterat om och klämt in ytterligare ett antal besök. Det blir ännu en alltför lång dag, med vetskapen om att ingen övertidsersättning finns att hämta hem, det har chefen sagt. Budgetprinciper och besparingskrav har tagit kommandot över den avtalsenliga rätten till lön för utfört arbete.
Flera besök görs, in och ut i andras hem. Dela dosett med vinterjackan på, sätta kateter, fylla morfinpump, ringa vårdcentral och hemtjänst från patientens hemtelefon efter det att patienten mått illa och kräkts - och så en infektionskänslig patient på det ... Lunch i bilen på väg till nästa vårdtagare.
Morfinsprutan kunde ges först 45 minuter senare eftersom bilen behövde tankas för att kunna låna omläggningsmaterial från närliggande äldreboende. Uppföljning av medicindelegationer hinns inte med idag heller. Även om hen skriver avvikelserapport är det inte säkert att det leder till förbättringar, eftersom det inte finns resurser för att svara upp mot kraven. Arbetet med att säkra kvalitén stannar därför alltför ofta bara på pappret.
Allt arbete utförs i egna kläder som sedan tvättas hemma. Socialstyrelsens föreskrifter från 2007 om basala hygienrutiner - som gäller all vårdpersonal - prioriteras inte av arbetsgivaren. Den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård och omvårdnad tillämpas alltså inte. Imorgon kan någon multisjuk äldre vara ännu sjukare på grund av att personalen inte fått ordentliga arbetskläder.
Vad händer med patientsäkerheten en sådan här alltför vanlig dag på jobbet? Om inte distriktssjuksköterskorna i hemsjukvården kan arbeta professionellt och patientsäkert är det något grundläggande fel i organisationen.
Två huvudmän, landsting och kommun, ska samarbeta och samverka för att ge hemsjukvårdens patienter den goda vård som hälso- och sjukvårdslagen föreskriver. Visst vore det då rimligt med ett sammanhållet journalsystem? Synkroniseringsproblem med huvudmännens olika datasystem är en uppenbar risk för patientsäkerheten.
Patienterna inom hemsjukvården blir allt fler och behöver alltmer avancerad vård i hemmet. Hur ska vi kunna behålla hemsjukvårdens distriktssjuksköterskor – och hur kan vi säkra att det finns ersättare om dagens personal inte orkar längre eller när de går i pension?
Det är självklart att arbetsmiljö och arbetsvillkor måste stå högt på agendan. Dessutom är tydliga karriärvägar och bra löneutveckling nödvändigt för att behålla och locka kompetens till hemsjukvården. Politiker, ta ert ansvar fullt ut - säkra kompetensförsörjningen och ge oss förutsättningar att arbeta för en hög patientsäkerhet!
Avdelningsstyrelsen Vårdförbundet Norrbotten
Sofie Altenburg,
Camilla Engström Degerlund,
Camilla Eriksson Sundberg,
Stina Folkesdotter Ek,
Anna Israelsson,
Christine Johansson,
Ulla Keinström,
Solveig Lundqvist
och Erica Ohlsson, avdelningsordförande