Svenska hushåll blir allt bättre på att återvinna sina sopor. Nu måste svensk industri ta sitt ansvar och satsa på återvinning spill och restprodukter. Ett branschöverskridande samarbete skulle gynna såväl miljön som ekonomin.
Svensk industri ligger i framkant inom många områden. Innovationsförmågan är stor och vi har många starka, moderna industriföretag med god konkurrenskraft.
Men det finns områden som i princip alla producerande företag har gemensamt:
• De orsakar spill.
• De har svårt att ta hand om det.
Genom att omvandla tillverkningsspill och restprodukter till resurser skulle stora miljömässiga och ekonomiska vinster kunna göras.
Ambitionen hos alla företag är såklart att generera så lite spill och restprodukter som möjligt för att minimera miljöpåverkan och kostnader. Ändå blir det alltid spill, i form av råmaterial, energi eller värme. Detta spill kan mycket väl vara en åtråvärd råvara för andra företag. Om spillet och restprodukterna kan användas av någon annan så minskar industrins totala kostnader och påverkan på miljön.
I strävan efter maximerad produktivitet och lönsamhet samtidigt som minskad miljöpåverkan är företagen mycket duktiga på att granska och förfina sina egna processer. Det har lett till att resurserna ofta är maximalt utnyttjade med hänsyn till den egna produktionen. Om företagen börjar se varandras behov och resurser kan ett effektivt, ömsesidigt utbyte starta. Detta skulle gynna såväl det enskilda företaget som samhället i stort, både ekologiskt och ekonomiskt. Kostnader för råvaruinköp minskar, importbehovet krymper och industrins samlade påverkan på miljön minskar avsevärt.
Det innebär stora företagsekonomiska vinster att byta restprodukter från en industri till en annan och det finns exempel där detta sker i dag. Spill från produktion av kol- och plastfiber används som armering i andra plastprodukter och spill från stålindustrin används som byggmaterial. Spill från sågverk används som armering eller fyllning i plastprodukter. Värme från industrier används som fjärrvärme.
Liknande symbioser skulle kunna realiseras mellan många fler aktörer. För att komma vidare behöver framför allt bilden av spill och restprodukter förändras; från att ses som en ofrånkomlig miljöbelastning och kostnad till att i stället bli en tillgång. Nils Ferlin slog fast att den enas golv är den andres tak och även om han kanske inte hade industrins råvaruhantering i åtanke känns det aktuellt i detta sammanhang. Det som en tar för givet eller ser som skräp kan vara guld för någon annan.
Swerea vill tillsammans med övriga forskningsaktörer skapa ett forum för bättre resursanvändning i svensk industri. Akademin, industrin och politiken behöver alla stå bakom en utveckling av nya processer och metoder i industriproduktionen. Genom att arbeta ihop kan vi nå verkliga resultat!
Europa är helt beroende av import av många viktiga råvaror. Detta gör incitamenten för att ta tillvara alla resurser mycket starka. I stora delar av Europa är trenden tydlig: återvinning och återanvändning av material över branschgränser är framtiden.
Om Sverige även fortsättningsvis ska ha en konkurrenskraftig industri är det klokt att öka samarbetet mellan industrier och se varje spillbit eller korn av stål som en potentiellt vital del i någon annans verksamhet. Företagen har redan i dag järnkoll på sina råvaror och ställer hårda krav på sina leverantörer. Liknande system kan också användas för spill och restprodukter.
Industrin har en viktig roll i kretsloppet. Det betyder att både skaffa och göra sig av med råvaror på lika resurseffektiva och lönsamma sätt. I framtidens industri är alla företag både köpare och säljare av råvaror.
Mats Sundgren,
vd Swerea Mefos