Hjälp mjölkbönderna ställa om till hållbar produktion

Samma. Komjölk och kött är två sidor av samma produkt enligt debattörerna.

Samma. Komjölk och kött är två sidor av samma produkt enligt debattörerna.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Norrbottens län2015-07-04 13:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen planerar att stötta en svensk komjölksbransch i kris genom den nya mjölkhandlingsplanen som innehåller mycket omfattande komjölksubventioner. Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att ensidigt gynna ett högljutt särintresse, mejeriindustrin, på bekostnad av de hållbara växtmjölkföretagen. För miljön, folkhälsan och skattebetalarna vore det bättre att ge mjölkbönderna ett omställningsstöd istället.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har låtit komjölkbranschen själv formulera en mjölkhandlingsplan som han nu driver. Handlingsplanen har totalt 87 åtgärdsförslag som syftar till att stärka lönsamheten hos svensk komjölkindustri. Den stipulerar bland annat statliga kreditgarantier och att staten ska främja exporten av svenska mejerivaror.

Samtidigt som regeringen planerar nya komjölksubventioner pågår en stark produktutveckling av hållbara och nyttiga vegetabiliska mjölkalternativ som efterfrågas i allt högre utsträckning. Musikfestivalen "Way Out West" har i år valt att lanseras sig som mjölkfri. Det är en utveckling som lever upp till FN:s miljöpanels uppmaning om att världen omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter.

Djurindustrin skadar miljön. Komjölk och kött är två sidor av samma produkt. Merparten av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor och deras kalvar. Animalieproduktionen står för en ansenlig del av Sveriges utsläpp av växthusgaser, samtidigt som den utgör huvudproblemet när det gäller försurning, övergödning och den pågående kollapsen av ekosystemet i Östersjön.

Feta mejeriprodukter som smör, grädde, crème fraiche, standardmjölk, yoghurt och ost i kosten höjer våra kolesterolvärden vilket orsakar hjärt-kärlsjukdom. Genom informationskampanjer ända sedan 1970-talet från nationella myndigheter i flera europeiska länder har en måttligt minskad konsumtion dessa livsmedel åstadkommits. Detta bedöms vara den främsta orsaken till minskningen av antalet hjärtinfarkter som setts i flera europeiska länder, inklusive Sverige.

Fortfarande insjuknar ändå så många som 30 000 svenskar varje år i hjärtinfarkt. För att åstadkomma fortsatt minskning är det av stor vikt att våra politiker fattar beslut som syftar till minskad konsumtion av feta mejeriprodukter. Att regeringen nu föreslår åtgärder för ökad produktion av mejeriprodukter kan inte betecknas som annat än ett hån mot folkhälsan.

Dessutom har mejeriprodukter oavsett fetthalt uppvisat tydliga samband med prostatacancer. Dödligheten i prostatacancer har visat sig mer än fördubblad vid en hög konsumtion av komjölkprodukter i en ny studie från Harvard. Föreställningen att komjölk ger starka ben har avfärdats av flertalet studiegenomgångar.

Den växande svenska marknaden för alternativ till komjölk, baserade på spannmål, utgör en perfekt utvecklingsmarknad och ger svenska producenter en unik position att utveckla nya produkter och ta marknadsandelar internationellt. Detta eftersom produktion av mejeriprodukter från komjölk är ett väldigt ineffektivt sätt att framställa näring. En mjölkko förbränner huvuddelen av energi hon får i sig för att hålla kroppstemperaturen, upprätthålla kroppsfunktioner och röra sig.

Regeringen kan främja miljön och folkhälsan och skapa nya jobb genom att stödja omställning från komjölkproduktion till produktion av bioenergi och vegetabiliska alternativ till animalier. Vi hoppas att landsbygdsministern modifierar mjölkhandlingsplanen, så att subventionerna riktas om till ett omställningsstöd till Sveriges mjölkbönder.

David Stenholtz,

Läkare för Framtiden

Per-Anders Jande,

Svensk mat- och miljöinformation

Jonas Paulsson,

Köttfri måndag