Nu har skolorna öppnat efter sommaruppehållet. För de flesta innebär skolstarten att man kan se fram emot en ny termin med klasskamraterna, även om många antagligen tycker det är lite tråkigt att sommaren är slut. Men alldeles för många förknippar skolstarten med helt andra saker - stress och ångest. Ungas välmående är helt avgörande för att kunna prestera i skolan, därför måste kommunerna i Norrbotten förstärka det förebyggande arbetet.
Nästan hälften av alla 16-åriga tjejer i Sverige har problem med stress. Oro, ångest och sömnbesvär hos unga är problem som ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. I värsta fall kan den psykiska ohälsan bli livsfarlig - en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga är självmord. Det är en helt oacceptabel utveckling och det är dags att samhället agerar mer kraftfullt, och mycket kan göras i skolan.
Kommunerna i Norrbotten kan gå före och skapa en skola där ingen behöver må dåligt. Det kommer SSU uppmärksamma denna vecka på skolor runt om i Norrbotten.
Psykisk ohälsa är ofta svårare att upptäcka än fysiska problem och bekymmer. Därför krävs det insatser och resurser för att upptäcka den psykiska ohälsan i tid. I dag finns ett system där alla elever regelbundet genom skoltiden blir kallade till fysiska hälsokontroller. Men den psykiska aspekten glöms ofta bort. Att som elev få prata om sitt välmående borde vara lika viktigt som att mätas och kolla av blodtryck.
SSU vill därför införa psykiska hälsokontroller. Det kan ske genom att fysiska hälsokontroller på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos skolkurator. Det hade dels ökat chanserna att upptäcka och hjälpa de unga som mår dåligt, men det hade också minskat stigmat kring att prata om hur man mår. Kommunerna i Norrbotten borde gå före och införa psykiska hälsokontroller.
Skolan måste också få tillräckligt med resurser för att lärare och personal ska ha tid att se varje elev. Att mötas av skylten "öppet udda veckor mellan 09.00-11.00" när man uppsöker elevhälsan är orimligt. Att elevhälsan ofta har usla öppettider är inte så konstigt eftersom en kurator kan ha så många som 1 000 elever i sitt upptagningsområde, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR. Detta skapar en situation där det är omöjligt för skolorna och personalen att jobba förebyggande och hälsofrämjande.
Tillgången till kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor behöver öka markant. SSU föreslår därför att kommunerna sätter ett maxtak om 300 elever per skolkurator. Då ökar chanserna att hjälpa de som mår dåligt och arbetssituationen för kuratorerna förbättras. Staten har ett stort ansvar i detta, och därför är det bra att regeringen förra året satsade 200 miljoner för fler anställda i elevhälsan. Men vi kan inte vänta på nästa statliga satsning. Därför måste kommunerna gå före och stärka elevhälsan så snart som möjligt.
Samtidigt vet vi att det råder brist på exempelvis skolkuratorer. För att få fler som jobbar inom elevhälsan borde kommunerna i länet satsa på kompetensutveckling och fortbildning för personer som redan har yrkeskompetens, exempelvis socionomer, som vill jobba i skolan.
Genom att satsa på psykiska hälsokontroller, ett maxtak i elevhälsan och på att få fler som jobbar inom elevhälsan kan vi på allvar tackla ungas psykiska ohälsa. I Norrbotten ska alla elever kunna maxa sin skolgång och må bra samtidigt. Det är en förutsättning för att få en skola i världsklass och elever rustade för framtiden!
Emil Granström,
ordförande SSU Norrbotten
Philip Botström,
förbundsordförande SSU