Gymnasieskolans yrkesprogram är viktiga, både för att arbetsgivare ska kunna få tag på den kompetens de behöver och för att unga människor ska kunna få jobb. Vi vet att en ung person med en yrkesutbildning har ganska lätt att få ett bra jobb inom det område han eller hon är utbildad till. Trots detta har vi under många år sett att ungas intresse för att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet har sjunkit. Det är en negativ utveckling regeringen vill vända.
I höstens budgetproposition föreslår regeringen flera satsningar som tillsammans syftar till att yrkesprogrammen ska kunna hålla den kvalitet som arbetsmarknaden kräver och för att fler unga ska bli intresserade av att läsa sådana utbildningar. Den viktigaste faktorn för att yrkesutbildningarna ska hålla den kvalitet vi vill är att det finns tillräckligt många yrkeslärare med rätt behörigheter. Under många år har det varit brist på lärare i yrkesämnen och det är en allt för stor andel av de lärare som undervisar på gymnasieskolans yrkesprogram som är obehöriga.
Därför föreslår regeringen att den pågående satsning som underlättar för yrkeslärare att minska sin tjänstgöringsgrad under den tid de går en utbildning för att få rätt behörighet förlängs och förstärks. Regeringens avsikt är också att yrkeslärarna på sikt ska omfattas av kravet på legitimation i samma omfattning som lärare i övrigt. Detta är en viktig signal för att stärka yrkeslärarnas status och därmed även yrkesprogrammens status.
Dessutom finns satsningar på att förbättra kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet, stärka studie- och yrkesvägledningen och annat för att öka intresset för yrkesutbildningarna bland unga.
Men för att vi ska kunna möta matchningsproblemen, säkra kompetensförsörjningen och samtidigt få människor att känna sig trygga på en föränderlig arbetsmarknad, räcker det inte med tillgång till god utbildning när man är ung. Därför har regeringen redan tidigare presenterat stora investeringar i vuxnas möjligheter till utbildning. 19 200 nya platser i komvux och yrkesvux, en 20 procentig ökning av platserna på yrkeshögskolan och kring 7 000 nya platser i folkhögskolorna gör att fler människor kan få de kompetenser som krävs för att kunna ta de jobb som finns. Det gör även att de branscher som idag har brist på arbetskraft, kommer ha lättare att rekrytera.
Genom att investera i utbildning och i människors kunskap tar vi oss an såväl frågan om den höga arbetslösheten som arbetsgivares svårigheter att rekrytera personal. Det är en politik som stärker människors ställning på arbetsmarknaden samtidigt som den stärker vårt lands ekonomi.
Aida Hadzialic,
gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Linus Sköld,
riksdagsledamot (S)