Internationella kvinnodagen uppmärksammar den historiska kampen för jämställdhet mellan könen, men även de orättvisor mellan män och kvinnor som i dag återstår att bekämpa.
År 2015 har vi fortfarande en starkt könssegregerad arbetsmarknad. De kvinnodominerade yrkena är ofta de mest slitsamma fysiskt, psykiskt och emotionellt. Det ojämlika maktförhållandet mellan män och kvinnor tar sig uttryck i inflytandet över det egna arbetet, skillnader i lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är i dag nästan 4 500 kronor per månad. Tar vi hänsyn till att kvinnor ofta arbetar deltid är skillnaderna ännu större. Då tjänar en kvinna nästan 8 000 kronor mindre än en man per månad. Var tredje kvinna jobbar i dag deltid, jämfört med var tionde man.
Socialdemokraterna gick till val på att göra heltid till norm i den offentliga sektorn. En halv miljon kvinnor arbetar i dag deltid inom kommunerna. I en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren nyligen gjort svarade 44 procent av landets kommuner att de erbjuder rätt till heltid.
I Norrbotten är det endast två av 14 kommuner, Kalix och Luleå, som i dag erbjuder rätt till heltid för alla anställda. Flera kommuner har också avtal om rätt till heltid, men det gäller bara vissa arbetsplatser. Villkoren är också under all kritik - Kommunals avdelning i Norrbotten har i dag störst andelar som jobbar delade turer i hela landet.
Det finns flera skäl till att kvinnor jobbar deltid. En förklaring är att arbetsgivare inom många kvinnodominerade sektorer inte organiserar arbetet för heltidsarbete. En annan förklaring är att kvinnor generellt tar ett större ansvar för familj och barn, och att barnomsorgen inte är anpassad efter obekväma arbetstider. Inom många yrken uppger också arbetstagare att de inte orkar jobba heltid på grund av för hög arbetsbelastning.
För att komma till bukt med dessa utmaningar vill vi:
• Att heltid ska bli norm på arbetsmarknaden. En rödgrön majoritet tar nu över i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det ger oss nya förutsättningar för att driva igenom heltid som norm i de centrala kollektivavtalen, för verksamhet inom kommunerna och landstingen.
• Att en tredje månad i föräldraförsäkringen reserveras för vardera föräldern, samt att vårdnadsbidraget avskaffas. Detta syftar till att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden, främja kvinnors hälsa och verka för ett mer jämställt ansvar för hem och barn.
• Att kvinnors arbetsmiljö förbättras. Regeringen har föreslagit satsningar på arbetslivsforskning med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa, och på att vidareutveckla förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö.
• Att de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken minskas. Därför har regeringen gett Medlingsinstitutet i uppdrag att närmare analysera lönefrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen kommer även att föreslå att den årliga lönekartläggningen återinförs för att belysa och skapa medvetenhet kring löneskillnader mellan kvinnor och män.
Den feministiska kampen för allas lika rättigheter, möjligheter och makt över sitt eget liv och arbetsliv - oavsett kön - fortsätter.
Birgitta Ahlqvist,
ordförande S-kvinnor Norrbotten
Carina Ohlsson,
ordförande S-kvinnor
Susanne Andersson,
förbundssekreterare S-kvinnor
Ylva Johansson,
arbetsmarknadsminister
Annika Strandhäll,
socialförsäkringsminister
Åsa Regnér,
barn-, äldre- och jämställdhetsminister