Den accelererande medicinska utvecklingen ställer krav på kontinuerligt lärande och fortbildning för att läkare ska kunna ta till sig nya metoder och kunna hålla sig uppdaterade inom sin specialitet. I dag beräknas mängden medicinsk information fördubblas vart femte år. Samtidigt saknas det i Sverige till skillnad från många andra länder reglerade krav på läkares fortbildning. Efter 5,5 års läkarutbildning, upp till två års AT och ytterligare fem års specialiseringstjänstgöring upphör alla krav på att läkare ska ges möjlighet ta in ny kunskap. Detta är helt orimligt.
Tyvärr visar Läkarförbundets regelbundna enkäter att utvecklingen av läkarnas fortbildning går i fel riktning. Läkarna får allt mindre tid för att kunna hämta in ny kunskap. Under perioden 2007-2012 minskade den genomsnittliga tiden för extern fortbildning från 8,7 till 7,1 dagar per år. Allmänläkare på vårdcentraler har i genomsnitt mindre än en timmes intern fortbildning i veckan, och var femte läkare har ingen fortbildning alls. Svenska allmänläkare har i genomsnitt hälften så mycket fortbildning som sina brittiska kollegor.
I en ny enkät har Läkarförbundet frågat Sveriges samtliga allmänläkare på vårdcentraler vad de anser om deras möjligheter att utveckla den kompetens som krävs för det medicinska arbetet. Endast 36 procent av läkarna anser sig ha sådana möjligheter. Knappt hälften är nöjda med utrymmet för intern fortbildning, och endast en tredjedel med utrymmet för extern fortbildning. Det finns stora skillnader mellan olika typer av vårdcentraler och mellan olika landsting. Läkare som arbetar på privata vårdcentraler där ägaren själv arbetar kliniskt, eller på vårdcentraler som är fullt bemannade, är generellt mer nöjda med möjligheterna att utveckla sina kunskaper. Det omvända gäller för anställda på offentliga vårdcentraler, eller där det är svårt att tillsätta vakanta läkartjänster.
Läkarna på vårdcentraler i Norrbottens läns landsting är generellt mer nöjda än i andra landsting. Omkring 51 procent av läkarna anser sig ha goda möjligheter att ta in ny kunskap. Men samtidigt finns stora skillnader mellan olika typer av vårdcentraler, och det finns ingen garanti för att läkarna kan fortbilda sig framöver.
Den övergripande negativa trenden måste brytas. Svensk sjukvård kan snart inte längre utlova att patienterna får träffa läkare som är uppdaterade på nya behandlingsmetoder. Det är allvarligt ur patientsäkerhetssynpunkt, och det utgör ett enormt samhällsslöseri. Om vi i Sverige menar allvar med visionen om en vård i världsklass måste vi ha läkare som kontinuerligt uppdaterar sin kunskap.
Läkarförbundet har tre konkreta förslag för bättre fortbildning för läkare:
• Reglera fortbildning: Systematisk fortbildning ska regleras i föreskrifter från Socialstyrelsen, vilket ställer krav både på arbetsgivaren och läkaren. I alla upphandlingar och vårdval ska fortbildning krävas och öppet redovisas vid uppföljningar.
• Fler läkare i primärvården: En avgörande faktor till att läkare på vårdcentraler inte har möjlighet till fortbildning är underbemanning. Primärvården måste byggas ut till en heltids specialist i allmänmedicin per 1 500 invånare.
• Stimulera småskalighet: Läkare som arbetar vid mindre privata läkarledda vårdcentraler har betydligt bättre möjligheter till fortbildning. Detta trots samma ekonomiska förutsättningar som offentliga enheter.
Robert Svartholm,
ordförande Norrbottens Läkarförening
Heidi Stensmyren,
ordförande Läkarförbundet
Ove Andersson,
andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande i distriktsläkarföreningen