Läromedel skolans bortglömda fråga

I flera kommuner klarar var femte elev inte skolans mål, att få godkänt i alla ämnen i årskurs 9.

I flera kommuner klarar var femte elev inte skolans mål, att få godkänt i alla ämnen i årskurs 9.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Norrbottens län2014-02-06 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skolan är viktig för Norrbottens kommuner, men jag frågar mig om kommunerna tycker att skolan är tillräckligt viktig. När Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sätter betyg får visserligen nio kommuner grönt betyg, fem gult och ingen kommun rött betyg.

Men i flera kommuner klarar var femte elev inte skolans mål, att få godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Varje elev som inte gör det är en elev som inte har fått tillräcklig kunskap för att börja gymnasiet.

Lärare är viktigast för att ge elever kunskap som stämmer med läroplanen. Men för att utföra sitt uppdrag bör lärare enkelt ha tillgång till den kunskap som behövs till varje lektion. Lärare bör också enkelt få lektionsplaneringar, pedagogiska tips och bedömningsverktyg. Det får lärare med förlagsutgivna läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar. Med det som grund kan lärare sätta sin personliga prägel på undervisningen och få mer tid till möten med varje elev.

För elever ger läromedel en struktur i lärandet. Läromedelsförfattare hör till Sveriges skickligaste lärare. När de börjar skriva det första kapitlet i ett läromedel för årskurs 4 vet de hur begrepp, språk och sammanhang ska utvecklas för att elever ska kunna följa kunskapsresan fram till de nationella proven i årskurs 6. Detsamma gäller andra årskurser.

Läromedel ger också möjlighet att överblicka hela läsåret, att göra läxor och repetera. De ger trygghet för föräldrarna som kan följa skolarbetet och stöda sina barn. Det går inte om elever kommer hem med en bunt osorterade stenciler i ryggsäcken.

Ändå har en elev i grundskolan sedan 1995 fått 17 procent mindre läromedel och får i dag nya läromedel för cirka 500 kronor per år. Samtidigt har kostnaden för undervisning ökat med 60 procent.

Datorer utan digitala läromedel leder inte heller till att läroplanens mål nås. Ändå får elever i årskurs 8 digitala läromedel för 27 kronor medan kostnaden för en dator är 1.770 kronor. Det är inte konstigt att Skolverket rapporterar att lärare använder alla datorer som finns i skolorna ganska litet i undervisningen.

År 2012 fick elever i grundskolan i Pajala och Överkalix nya läromedel för mer än dubbelt så mycket som 500 kronor. I Haparanda och Kalix fick eleverna det för mindre än 500 kronor. De två första kommunerna har grönt betyg och de två sista gult.

Man kan inte dra vetenskapliga slutsatser av vad som händer ett enda år, men alla kommuner borde nu ha bytt läromedlen till sådana som stämmer med 2011 års läroplan. Jag tror tyvärr att läromedel har blivit skolans bortglömda fråga i Haparanda och Kalix och att eleverna inte fått de läromedel av god kvalitet de har rätt till enligt läroplanen.

När alla Norrbottenskommuner får grönt läromedelsbetyg har de visat lärare, elever och föräldrar att skolan är tillräckligt viktig.