Valet 2014 är klart, men detsamma kan inte sägas om det parlamentariska läget. Även om de energipolitiska frågorna allt annat än dominerade valdebatten hördes de som en bakgrundskör i perspektiv av säker och klimatsmart energiförsörjning.
Med riksdagens allt viktigare roll i politiken finns anledning att se positivt på möjligheterna att alla samhällets energiresurser tas till vara, var och en på sina villkor. Det gäller inte minst restvärmen från industrier och andra verksamheter som allt för ofta spills bort.
Den förra regeringen tog tyvärr några felsteg på det energipolitiska området. Ett tydligt exempel är fjärrvärmen, som fortsätter vara lokala monopol. I stället för att öppna upp fjärrvärmenäten för fler aktörer än fjärrvärmebolagen valde man en justering av fjärrvärmelagen som i praktiken gör det svårare för externa leverantörer att bidra till värmeförsörjningen.
I praktiken leder dessa beslut till att kraftvärmen kommer att byggas ut ännu mer. En stor del av dem har avfall/sopor som bränsle och många fler planeras.
Det innebär att Sveriges egna soptillgångar är helt otillräckliga redan i dag och att vi importerar över en miljon ton sopor från länder som Italien och England. Med fler sopdrivna kraftvärmeverk stiger importbehovet redan i år med 50 procent och ännu mycket mer inom några år.
I regeringsdeklarationen skrivs explicit att avfallet ska minska och återvinningen öka. Det leder till att sopmängden blir en än större och dyrare bristvara i Sverige och den nödvändiga importen stiger till enorma volymer som ska transporteras långa sträckor. Bara kraftvärmeverket i Västerås kräver två båtlaster sopor i veckan från England redan i dag.
Med bästa vilja i världen kan inte sopor som eldas upp definieras som återvinning. Sopor är sopor som ska minimeras genom återanvändning och återvinning.
Värmeenergi som återvinns är däremot återvinning på riktigt. Värmeresursen finns från en industriell process och det gäller att ta hand om resursen på ett smart sätt. Det pågår ett kontinuerligt effektiviseringsarbete inom industrin för att minska energibehoven, men parallellt kan restvärmevolymen öka. Ett miljö- och klimatvänligt sätt att använda värmen på är att värma fastigheter anslutna till fjärrvärmen.
Dagens fjärrvärmelag ger fjärrvärmeföretagen mer eller mindre fria händer att neka extern värme. Det behövs en snabb översyn av regelverket som syftar till att öppna fjärrvärmenäten för externa leverantörer så att den monopolistiska strukturen ersätts med kundanpassade lösningar.
Det bör riksdagens politiker kunna enas om för att spara energi, minska utsläppen och öka effektiviteten.
Stig Nilsson,
ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi