Gymnasieskolan, och inte minst yrkesprogrammen, står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Nyligen presenterade LO en rapport (”Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?”) av vilken det framgår att endast var tredje ungdom som tog studenten från ett yrkesprogram mellan åren 2006-2011 hade jobb ett år efter examen. Det är naturligtvis problematiskt och det var också därför alliansregeringen gjorde om gymnasiet 2011. Det innebär att den första elevkullen som gått samtliga sina tre år i den nya skolan lämnade gymnasiet i våras och därmed inte ingår i studien. Det LO gör med sin nysläppta rapport skapar därför bara mer förvirring än bidrar till en sund diskussion om yrkesprogrammens innehåll.
Detta gäller också de förslag på reformer som de presenterar. Här slår de in öppna dörrar eftersom reformerna redan har genomförts i den nya gymnasieskolan (Gy11). Låt oss hoppas att dessa åtgärder har effekt.
Forskningsinstitutet IFAU kunde i sin undersökning ”Medförde längre och mer generella yrkesprogram en minskad risk för arbetslöshet?” påvisa att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet. Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med. Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.
Att LO stämmer in i S/MP-regeringens retorik om obligatorisk gymnasieskola är föga förvånande men likväl saknar det logik då vi inte kan lagstifta bort vare sig skoltrötthet eller bristande motivation. Och att LO vill ändra frivilligheten att läsa in högskolebehörigheten till tvång är inte heller förvånande då det ingår i budskapet om fin- och fuljobb.
Alliansen har under sina åtta år lagt grunden för att det ska finnas många och breda vägar för att varje ungdom ska hitta sin plats. Dels genom viktiga reformer med kunskap i fokus, dels genom stora ekonomiska satsningar och lägre trösklar in på arbetsmarknaden. Då det gäller gymnasieåren har grundskolan och studie- och yrkesvägledarna ett mycket stort ansvar för att eleverna hamnar på rätt utbildning oavsett om den är teoretisk eller praktisk.
Hade LO tittat på GY11 hade de sett att entreprenörskap finns som ett eget ämne och återfinns även i gymnasieprogrammens examensmål. I år driver nästan 22 000 elever UF-företag (Ung företagsamhet) som en del av sin gymnasieutbildning. Forskningsrapporten ”Effekter av utbildning i entreprenörskap” visar tydligt att de som drivit UF-företag under sin gymnasietid har starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst och ökar sannolikheten för att bli nyföretagare.
Vi måste till varje pris minimera avhoppen från gymnasiet. Men vi får inte hamna i irrgångar där vi lämnar kunskapslinjen till förmån för att tvinga elever att sitta av tiden innanför skolans väggar. Vi får heller inte låta oss styras in i den debatt där de rödgröna ser praktisk kunskap som mindre värd än teoretisk. Ett samhälle behöver både och.
Betty Malmberg (M),
riksdagsledamot från Östergötland, ledamot i utbildningsutskottet