Nyligen rapporterade media om att Socialdemokraterna nu släpper sitt krav på att hänsyn ska tas till arbetsmarknadens förutsättningar när arbetskraftsinvandring godkänns. Detta är inte första gången Sveriges förra arbetarparti visar prov på att det som sägs utanför kammaren inte alltid efterlevs när möjligheten att påverka verkligen finns. Vi har sett detta agerande gång på gång i frågor som rätt till heltid, förbättringar av arbetslöshetskassan för deltidsarbetslösa och nu i frågan om arbetskraftsinvandring.
För knappt ett år sedan presenterade LO tillsammans med Socialdemokraterna ett tiopunktsprogram med gemensamma ordningsregler för svensk arbetsmarknad. En av dessa punkter var just att hänsyn ska tas till förutsättningarna på arbetsmarknaden innan arbetskraftsinvandring godkänns. Förvisso syftade man med ”hänsyn” inte att till att någon ansvarsfull arbetsmarknadsprövning skulle ske, men ändå en viss form av kontrollsystem så att lönenivåer och villkor inte pressas nedåt.
Det som var glädjande i det ställningstagandet var att Socialdemokraterna i och med detta och i någon bemärkelse ändå inser att situationen på den inhemska arbetsmarknaden spelar en central roll för vilken arbetskraftsinvandring Sverige kan ha.
Under de pågående förhandlingarna mellan S och MP står det nu klart att Stefan Löfven åter igen måste svika sina väljare och lägga sig platt för riksdagens mest invandringsextrema parti. Någon hänsyn till arbetsmarknaden kommer inte att ske med en S-MP-regering, utan den kommer även i fortsättningen att vara lika okontrollerad och lika ansvarslös som den har varit under regeringen Reinfeldt.
För Sverigedemokraterna är frågan om arbetskraftsinvandring lika självklart som kompromisslös. Vi kan inte fortsätta att fylla på arbetsmarknaden med okvalificerad arbetskraft när vi i Sverige redan har cirka 400.000 arbetslösa som vi först måste prioritera.
Vi menar självklart inte att Sverige inte ska ha någon arbetskraftsinvandring alls, men att den måste göras behovsprövad och högkvalificerad. Vi vet till exempel att många ungdomar finner sitt första jobb inom restaurangnäringen, samma näring som under de senaste åren har tagit emot tusentals arbetskraftsinvandrare. Det är också så att en mycket stor del av den generella arbetskraftsinvandring som idag kommer till Sverige är lågkvalificerad.
Förhandlingarna mellan S och MP är ännu inte klara och runt om i landet finns det cirka 400.000 arbetslösa som hoppas att S tar sitt förnuft tillfånga och för en gångs skull prioriterar Sverige. Men att detta ska ske, är knappast något man kan hoppas på. Vad vi dock kan konstatera är att Socialdemokraterna en gång i tiden var en garant för den svenska arbetsmarknadsmodellen och de svenska arbetarna. Denna viktiga roll har de nu övergivit.
Sverigedemokraterna är det enda parti som på riktigt tar den svenska arbetsmarknadsmodellen i försvar.
Mattias Karlsson,
gruppledare riksdagen (SD)
Sven-Olof Sällström,
tillträdande arbetsmarknadspolitisk talesperson (SD)