Med sommarens debatt i backspegeln med rapporter om hur shariapoliser trakasserar kvinnor som avviker - genom antingen klädsel, livsval eller övertygelser - och därmed betraktas som avfällingar från en strikt islamtolkning, finns det skäl för tydligare markering mot religiöst motiverat hot och förtryck.
Den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Nalin Pekgul har länge varnat för ökande islamistisk religiös intolerans och att ungdomar radikaliseras och rekryteras till terrorgrupper. I sin bok ”Min Jihad - jakten på liberal islam” (Fri Tanke förlag) beskriver läraren Hanna Gadban hur tonårsflickor systematiskt övervakas, kvinnor hotas av äldre släktingar, och hur ett hederskulturellt regelsystem har normaliserats - på tvärs med individuella fri- rättigheter. ”Men det här är väl inte Sverige?” kommenterar 17-åriga Nours bror i boken den verklighet hon genomlever med hot och hederskontroll. Samma mottagande - ”det här är inte Sverige” - fick debattören Mona Walter, som konverterat från islam till kristen tro och kritiserat förtryck inom sin tidigare religion, när hon besökte Rinkeby i Aktuellt 24/8.
När Soheila Fors, föreläsare och känd för sitt arbete mot hedersvåld, för vilket hon mottagit flera hot för, nyligen skrev en dikt om Islamiska statens våld mot kvinnor på sin Facebooksida, började hoten eskalera. Hon har fått uppmaningar om att inte kriga mot Daesh (det vill säga Islamiska staten). Någon hade även placerat en lapp på hennes bil med texten ”Du ska dö”. Till Sakine Madon, ledarskribent på Expressen, säger hon att ”kanske provoceras islamisterna lite extra av att hon har konverterat till kristendomen”.
För att markera mot dem som vill kväva en fri och robust religionsdebatt bör inte religiösa ledares roll och ansvar underskattas. Vi är alla en del av att bygga ett öppet och fritt samhälle. Det insåg man i Norge år 2007 när Islamska rådet och Norska kyrkans mellankyrkliga råd i ett gemensamt uttalande betonade att ”alla fritt ska kunna välja sin tro” och ämnade ”motverka våld, diskriminering och trakasserier till följd av människor som vill konvertera eller har konverterat från en religion till en annan”.
I en kommentar till Dagen sa dock Sveriges muslimska råd att de ”inte sett behovet” av en liknande markering i Sverige. Förhoppningsvis har man i dag ändrat inställning.
Tillsammans med Sveriges interreligiösa råd har Sveriges muslimska råd nu genomfört kampanjen ”Vägra hata” för att markera mot ”aggressivitet, hat och våld med religionens förtecken”. Initiativet är lovvärt men behöver konkretiseras. Även kritik mot livsåskådningar såväl som brytningar med övertygelser skyddas av religionsfriheten och måste försvaras.
Jacob Rudolfsson,
bitr. generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen