Det nya försvarsbeslutet har från och med årsskiftet börjat genomföras. Med anledning av detta deltog jag i förra veckan i ett trots kylan välbesökt arrangemang av Allmänna Försvarsföreningen (AFF) i Luleå. Där belystes vilka förändringar beslutet innebär för att stärka försvaret.
Det finns dock anledning att vara tydlig: Sverige står inför ett säkerhetsläge som fortsatt försämras med att aggressivt Ryssland och även andra stora utmaningar som terrorism och stora flyktingströmmar. Därför vill vi moderater att Försvarsberedningen omgående ges ett nytt uppdrag att i god tid börja förbereda underlag inför nästa försvarsbeslut. Det första som bör läggas till grund är en gedigen säkerhetspolitisk analys.
Vi vill att Försvarsberedningen ska få ett bredare uppdrag än vad som varit fallet tidigare och titta på alla säkerhetsutmaningar. Rent konkret handlar det om att se hur alla samhällets resurser kan användas på ett bättre sätt. Det rör sig om hur civila och militära resurser bättre kan samverka för att möta till exempel cyberhot, terrorism och psykologisk krigföring, men även förbättra hela samhällets krisberedskap.
Det försvarsbeslut som riksdagen fattade beslut om i somras och som börja gälla från och med den 1 januari i år är ett första viktigt steg i att stärka Sveriges försvarsförmåga. Fokus ligger på det nationella försvaret och åtgärder som ger effekt här och nu för att stärka försvarets operativa förmåga. Särskilda satsningar görs på försvarets basplatta, förstärkning Gotland och en stärkt ubåtsjaktsförmåga.
En viktig aspekt av försvarsbeslutet, och något som ingår i försvarets basplatta, är övningsverksamheten. Att krigsförbanden får möjlighet att genomföra komplexa och större övningar är avgörande för att höja den operativa förmågan. Förbanden i Norrbotten har de senaste åren haft en övningsverksamhet som hållit en mycket hög kvalitet och som även inkluderat flera stora samövningar med andra länder. De företrädare för Försvarsmakten som medverkade vid AFF-mötet var också alla mycket stolta över vad som kan utföras i Norrbotten och vilket intresse det väcker från andra länder att komma hit upp.
Under februari i år hålls övningen Vintersol i området runt Boden. I övningen deltar cirka 1 000 personer från sju olika förband. Syftet är bland annat att öva brigad- och vinterförmåga. Vintersol är en förberedelseövning inför den stora multinationella övningen Cold Response som hålls i Norge i mars. Under Cold Response kommer en multinationell brigad att ledas av en svensk brigadstab.
F 21 i Luleå har sedan flera år ett framgångsrikt övningssamarbete med de norska och finska flygstridskrafterna, Cross Border Training (CBT). Samarbetet möjliggör regelbundna, stora och komplexa övningar som vi inte har möjlighet att genomföra på egen hand. Inom ramen för CBT-avtalet har de multinationella övningarna Arctic Challenge Exercise genomförts, den senaste under 2015 där 115 flygplan från nio länder deltog.
Sveriges försvarsförmåga stärks som ett resultat av de resurser som tillförs försvaret i och med försvarsbeslutet, där vi moderater varit drivande för att höja anslaget. De ökade resurserna ger försvaret möjlighet att öva och visa närvaro. Men vi ser också en omvärld där säkerhetsläget fortsätter att försämras. Därför borde Försvarsberedningen omgående ges ett nytt uppdrag för att analysera hur vi kan möta framtidens säkerhetsutmaningar.
Hans Wallmark,
riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson (M)