Göran Hägglund (KD) har föreslagit att staten ska få möjlighet att bygga flyktingbostäder i egen regi. Men lösningen på bristande boendekvalitet är i stället att upphandla boenden på ett bättre sätt, genom den nya boendeformen KRAV-BO.
Den senaste tiden har flera mediegranskningar visat enskilda fastighetsägare som gör goda affärer på bristfälliga flyktingboenden. Reaktionen att vilja låta staten ta över verksamheten riskerar dock att leda fel. Myndigheter såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är vanligen inte under av effektivitet.
Ett exempel är när staten tog över kommunernas ansvar för nyanländas etablering, med katastrofala resultat. Efter två år går bara 29 procent vidare till arbete eller studier, varpå väntan i utsatthet övergår i permanent utslagning. Almega föreslår därför en ny boendeform - KRAV-BO - som bättre tar tillvara både skattemedel och nyanländas kapacitet.
Syftet med KRAV-BO är att höja kraven på samtliga inblandade: boendeleverantörerna, nyanlända och staten. I KRAV-BO ska boenden upphandlas annorlunda genom att exempelvis omsorgs-, omställnings- och utbildningsföretag tar över driften av boenden samtidigt som de levererar integrationstjänster.
Fastighetsägarna skulle då hyra ut boenden till företagen istället för direkt till Migrationsverket. Fördelen är att dessa tjänsteföretag är vana utförare av offentliga tjänster och kan överföra erfarenhet och kunskap till asylboenden. Dessutom kan och bör myndigheten skärpa kravet på uppföljning av utförandet och enbart betala efter resultat.
I KRAV-BO ska myndigheterna ställa krav på bostadsleverantören att också tillhandahålla integrationspolitiska insatser redan under asylutredningen. Det kan handla om obligatorisk samhällsorientering för alla nyanlända eller kartläggning av kunskaper.
Idag tar det i snitt fyra månader innan asylansökan är beviljad. All arbetsmarknadsforskning visar att kravställande höjer sysselsättningen, ett synsätt som även bör prägla mottagandet av nyanlända. Med KRAV-BO underlättas också Arbetsförmedlingens matchningsarbete längre fram.
Med KRAV-BO väcks dock frågan om även personer som får avslag ska omfattas av insatsen. Det är dock möjligt att rikta KRAV-BO till grupper med hög beviljandegrad, exempelvis syrier. För även om asylskälen alltid prövas individuellt är det rimligt att skräddarsy insatser för att minska väntetider hos asylsökande – inte minst för att ta tillvara deras kompetens.
Li Jansson,
arbetsmarknadsekonom, Almega
Ulf Lindberg,
näringspolitisk chef, Almega