Just nu pågår förhandlingarna kring det viktigaste frihandelsavtalet någonsin. Det så kallade TTIP-avtalet mellan EU och USA. Friare handel kommer att innebära både lägre priser och högre tillväxt. All erfarenhet från tidigare avtal säger att ekonomin påverkas positivt.
Som alla moderna handelsavtal påverkar det mer än tullar och kvoter. I hög utsträckning måste olika produktstandarder harmoniseras. Dessa standarder är viktiga då de ofta berör produktsäkerhet, hälsa och miljö. Varken USA eller EU vill sänka sina standarder. Icke förvånande kan förhandlingarna ta åratal och resultera i tusentals sidor avtalstext.
Men resultatet är väl värt arbetet. TTIP kommer att ge världens största frihandelsområde. Ett tätare samarbete mellan EU och USA får stor strategisk betydelse.
I debatten kring TTIP förekommer dock en del missförstånd:
# Förhandlingarna är slutna och hemliga! Svar nej. Instruktionen till förhandlarna (”mandatet”) ligger på EU-kommissionens webbplats. Efter varje förhandlingsrunda informeras press och allmänhet. Kommission har öppna möten med fack, företag, intresseorganisationer för att höra deras synpunkter. Men självklart är inte alla arbetsdokument tillgängliga. Så kan man inte föra förhandlingar. Den svenska regeringens förhandlingar med andra länder är inte heller offentliga. Och framför allt: det färdiga avtalet kommer att godkännas av både EU-parlamentet och USA:s kongress. Inget beslutas i hemlighet. Om våra EU-politiker inte gillar avtalet avslås det. Det är inte bara en formalitet. Avtal har stoppats av EU-parlamentet.
# TTIP-avtalet gör att vi kan tvingas acceptera till exempel GMO-mat och hormonbehandlat kött! Svar nej. TTIP-avtalet står inte över lag. Det som är förbjudet i EU kommer att fortsätta vara förbjudet till vi demokratiskt beslutar att ändra vår lagstiftning.
# Avtalet kommer att ge storföretag möjlighet att stämma stater genom den så kallade ISDS-mekanismen, om staterna till exempel stiftar lag som hotar företagens vinster eller vill förbjuda privat vård! Svar nej. Företag kan gå till internationell skiljedom om stater bryter mot TTIP-avtalet. Men det är bara om ett företag är diskriminerat. Vill ett land förbjuda företag att äga vårdcentraler går det bra. Men ett land får inte förbjuda bara utländska företag, eller konfiskera företags tillgångar utan att betala ersättning. ISDS-klausuler infördes en gång av Tyskland och finns i tusentals handelsavtal inom EU sedan 50-talet. Cirka 60 fall avgörs årligen och företagen vinner bara 30 procent av fallen.
Sammanfattningsvis kan sägas att all oro för sänkta krav på regler för miljö, arbetsmarknad och hälsa eller att någon annan än vi själva beslutar om våra lagar och regler är obefogad. Tvärtom är TTIP-avtalet en historisk möjlighet för EU och USA att gå före när det gäller hur moderna handelsavtal som tar hänsyn till våra gemensamma intressen skall vara utformade.
Magnus Nilsson,
driver Frihandelsbloggen.se