Efter många år av skador på skogens kulturmiljöer ser vi att de kan minska dramatiskt. Redan efter ett års åtgärder i bred samverkan visar en första uppföljning från vårt pilotprojekt i Norrbotten och Västerbotten på en tydlig minskning av skadorna.
Inför markberedningssäsongen 2014 tog skogsföretagen, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten samt Statens fastighetsverk ett samlat grepp för att minska skadorna på forn- och kulturlämningar i länen. Detta eftersom tidigare uppföljningar genomförda av Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet visade att skadorna i Norrbottens och Västerbottens län var fler än i andra delar av landet.
Analyser av skadorna visade att det är markberedning av hyggen inför plantering som är den vanligaste orsaken. Markberedning orsakar också de grövsta skadorna. Därför samlade vi oss kring ett antal åtgärder som nu visat sig ge en tydlig minskning av skadorna. Exempelvis har utbildningar, besök före markberedning och uppföljning efter markberedning genomförts. Analyser över vad som gått fel har gjorts, följt av snabb feedback till dem som utfört markberedningen. Hantering av forn- och kulturlämningar har stämts av med dem, liksom var uppmärkningar av forn- och kulturlämningar finns.
Skogsbolagen Sveaskog, Holmen, SCA och Norra Skogsägarna har därefter, med Skogsstyrelsens metodik, följt upp sina avverkningar efter 2014 års markberedning. Sammanlagt har påverkan på 100 forn- och kulturlämningar följts upp. 83 procent är opåverkade. Elva procent är påverkade och sex procent är skadade eller grovt skadade.
Detta är en märkbar skillnad mot tidigare års resultat i Skogsstyrelsens, länsstyrelsernas och Riksantikvarieämbetets uppföljningar. Den senaste omfattade objekt som markbereddes 2012 och 2013. Då var 21 procent av dem skadade eller grovt skadade. Här är viktigt att poängtera att projektets resultat inte rakt av kan jämföras med myndigheternas tidigare uppföljningar. Det dröjer även några år innan vi fullt ut ser effekterna av fjolårets genomförda satsning. Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetets uppföljningar och tillsyn 2016 och framåt blir därför viktiga underlag för att se om skadorna fortsätter att minska.
Helt klart är att skogsbruket genom att fortsätta på den inslagna vägen kan minska skadorna. Viktigast här och nu är att våra gemensamma åtgärder har visat sig ha positiva effekter. Därför vill vi lyfta dem - och inspirera fler företag, myndigheter och andra intressenter runt om i landet att anamma detta arbetssätt. Det kan vara en, av flera, vägar framåt för att lösa ett problem som diskuterats de senaste 20 åren.
En trolig orsak till de många skadorna är att den information som utgörs av planeringsunderlag och kartor inte kommuniceras till alla de som ska utföra åtgärder i samband med till exempel avverkning. Vi vet att informationen måste flöda genom hela kedjan - från planering till avverkning, vid uttag av grenar och toppar, markberedning och plantering. De som arbetar i skogen ska kunna känna igen olika typer av lämningar och veta vilken hänsyn som ska tas. Genom våra åtgärder har detta förbättrats.
Våren 2014 införde vi en nollvision - inga kända och registrerade kultur- eller fornlämningar ska skadas vid skogliga åtgärder. Ett arbete som ligger väl i linje med ambitionerna inom Skogsriket Västerbotten och Norrbotten. Ännu är vi inte i mål, men vi vet att riktningen är rätt.
Nils Broman,
Norra Skogsägarna
David Berglund,
Sveaskog
Olov Norgren,
Holmen skog
Morgen Yngvesson,
SCA Norrbotten
Birgitta Boström,
SCA Västerbotten
Katrine Nygren,
länsstyrelsen i Västerbotten
Ann-Christin Burman,
länsstyrelsen i Norrbotten
Staffan Norin,
Skogsstyrelsen
Lars Lodin,
Statens fastighetsverk