Rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer, eller med ett bredare begrepp, hbtq-personer) har successivt stärkts under de senaste decennierna. Par av samma kön kan i dag ingå äktenskap, ha lagligt stöd för att adoptera barn samt få tillgång till assisterad befruktning. Hbt-personer omfattas av ett brett lagskydd mot diskriminering och 2013 avskaffades kravet på sterilisering i samband med ändrad könstillhörighet.
Trots dessa framsteg återstår en del lagstiftningsarbete samt inte minst att åtgärda den homofobi som hbt-personer möter. Hbt-personer utsätts fortfarande för våld, diskriminering, fördomar och andra kränkningar enbart på grund av sin kärlek eller sin könsidentitet. Förtryck och fördomar leder också till marginalisering och ohälsa. Hbt-personer som grupp har en sämre psykisk hälsa än befolkningen i stort. Transpersoner är särskilt utsatta.
Här följer några exempel på insatser som behöver göras för att förbättra hbt-personers situation.
Kommuners och landstings kunskap om hbt-frågor måste höjas och RFSL:s initiativ till hbt-certifieringar av olika verksamheter och olika utbildningar kan här vara en bra väg att gå.
Det hederstänkande som råder i vissa familjer drabbar också unga hbt-personer som kan utsättas för förtryck som kan bli direkt ödesdigert. Det är därför viktigt att kommunerna har handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck som också har ett hbt-perspektiv.
Vi behöver en modern familjelagstiftning. Idag finns en omotiverad särbehandling av par som inseminerats utomlands jämfört med i Sverige. Den juridiska ställningen för barn som fötts utomlands genom surrogatmoderskap har också visat sig vara en svår nöt att knäcka till men för både barn och föräldrar.
Förföljelse eller fruktan för förföljelse som på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck är redan idag skäl för asyl. Det finns dock anledning att göra en grundlig utvärdering av hur rättstillämpningen ser ut i praktiken avseende asylsökande hbt-personor, och om så krävs ändra lagstiftningen.
Det är också angeläget att Sverige fortsätter arbeta på europeisk nivå för ett regelverk som säkerställer att alla EU-länder ger en fristad åt personer som förföljs eller känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Vidare måste EU:s regelverk utvidgas så att samkönade par inbegrips i familjebegreppet i all relevant EU-lagstiftning.
Barbro Westerholm,
riksdagsledamot (L)
Fotnot: Debattören besöker Pajala marknad och Tornedalen Pride i helgen.