Varje människa ska kunna nå sina drömmars mål och utvecklas till det bästa man är ämnad att vara!
Skillnaderna i skolan mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar dramatiskt. Skolan har blivit mera ojämlik och orättvisorna i resursfördelningen har ökat. Det är alla ense om. Drygt 12 000 elever lämnar varje år grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det är ett växande antal elever som är i den situationen, från år till år. Resultaten har under de senaste 20 åren försämrats i rask takt.
Kommunernas olikvärdiga finansiering av skolan är ett tydligt problem. Rika kommuner som exempelvis Bromma, Stockholm eller Lidingö kan satsa över 50 000 kronor per år och elev på skolan. Undervisningskostnaden i fattigare kommuner överstiger sällan 30 000 kronor per elev och år. Olika undersökningar visar både sjunkande resultat och växande ojämlikhet i den svenska skolan. Kommunaliseringen, möjligheten att starta friskola eller valfrihetssystemet - var ligger felet?
Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund uppmanar nu till översyn av valfrihetssystemet och friskolesystemet. Man menar att de ökande klyftorna i skolan är alarmerande och beror på dessa reformer. Skolverket påvisar samma sak i rapport efter rapport.
Skolan styrs av nationella styrdokument, läroplan, kursplan och skollagen, men när dessa inte följs upp eller målen uppnås så pekar staten och kommunerna på varandra. Resursfördelningen ser olika ut i olika kommuner vilket innebär en bristande likvärdighet,. Detta kunde styras upp på ett bra sätt om staten var huvudman.
Vänsterpartiet vill aktivt verka för ett förstatligande av grundskola och gymnasieskola. Men det behövs en bred politisk enhet och vara väl förankrat i lärarorganisationerna.
Kvaliten i skolan och möjligheten till en bra utbildning ska inte bestämmas av var man råkar vara född. Kvaliteten i skolan ska vara lika bra i Danderyd som i Överkalix. Bara staten kan garantera en likvärdighet i finansiering och kvalitet.
Vänsterpartiet vill att alla elever ska få lika goda möjligheter att lyckas i skolan och få en bra utbildning! Det gör vi bara med flera lärare i skolan, lärare med behörighet och specialpedagoger, lärare utan behörighet ska få möjlighet att komplettera sin utbildning. Mindre klasser så att alla elever kan få den hjälp de behöver.
Satsningarna på nationella prov för att mäta kunskapen hos eleverna, det är bra, men utan lärare i skolan så hjälper det inte med nationella prov. Varje duktig lärare vet vad en elev kan och inte kan, men det finns inga resurser i skolan att sätta in. Bristen på resurser är det stora problemet i skolan. Vi måste satsa på skolan och ge alla barn och ungdomar en bra utbildning.
Alliansregeringens beslut att ta bort de obligatoriska högskoleförberedande kurserna i engelska och svenska på gymnasiet har lett till att färre elever söker yrkesprogrammen på gymnasiet. De elever som verkligen behöver förbättra sin förmåga att läsa och skriva väljer oftast bort dessa kurser. Vi får en lågutbildad arbetskraft där unga människor inte kan läsa och skriva.
Samtidigt kommer fler och fler undersökningar, Pisarapporter som visar att just läsförmågan är mycket dålig särskilt hos pojkar. Det leder till svårigheter i många skolämnen och framförallt ett stort handikapp för individen. Regeringen har till stora delar övertagit Alliansregeringens skolpolitik utan att göra några revideringar.
Det är oklokt! Vi behöver en jämlik gymnasieutbildning där alla elever kan plugga vidare om man vill. Och en skogsmaskinförare, gruvarbetare eller egen företagare behöver kunna läsa och skriva bra. Vem tjänar på att sänka utbildningsnivån?
Vänsterpartiet vill återinföra svenska och engelska som obligatoriska ämnen i gymnasieskolan för att göra yrkesprogrammen starka igen! Samt återinföra ämnet estetisk verksamhet i gymnasiet.
Alla elever ska kunna läsa och skriva bra. Ämnet estetisk verksamhet är att lära sig att fungera kreativt och skapande. Det är mycket utvecklande för ungdomar.
Vänsterpartiet vill att skolans skattepeng ska gå till skolan och till eleverna inte till privata vinster. Precis som skolverket i sin senaste rapport visar att ojämlikheten och de negativa resultaten beror just på valfrihetssystemet och friskolesystemet. Regeringen bör se över lagstiftningen och finna nya lösningar. Jan Björklunds utbildningspolitik har inte gett något resultat. Det är dags för förändring.
Legitimationsreformen är på sikt bra, men reformen är ett hastverk där stora grupper av kompetenta lärare inte kan fortsätta att arbeta i skolan. Reformen utesluter journalister, jägmästare, skogsmästare, forskare, naturvetare, lärare med examensbenämningen folkhögskolärare. Dessa kan inte fortsätta att arbeta i skolan. Reformen behöver revideras nu och göra det möjligt för kompetenta personer som vill arbeta i skola att göra det! Vi har redan en lärarbrist som inom några år kommer att vara alarmerande.
Glesbygdsskolor med mindre än 100 elever kommer inte enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, att kunna fortsätta sin verksamhet då legitimationskraven på mindre skolor blir omöjliga att uppfylla. Ska vi inte ha några skolor kvar i glesbygden?
Gustav Fridolin, utbildningsminister har mycket att se över. Att bara fortsätta med Jan Björklunds skolpolitik, är oklokt. Det kommer att fördjupa skolans kris ännu mera.
Vi måste satsa på skolan för att det är ett viktigt sätt att skapa rikedom i ett land. God och likvärdig utbildning är lika viktigt som bra livsmiljö, hälsa och leder till ett gott liv där varje människa ska kunna utvecklas till det bästa man är ämnad att vara!
Rikedom är att bygga styrka hos den enskilde med bra utbildning och stärkt självkänsla - ge en god möjlighet att få ett jobb eller studera vidare!
Katarina Burman,
Vänsterpartiet Norrbotten