Vård- och omsorgspersonalen har fått känna hur det är att jobba i en värld där socialdemokraterna har taktpinnen. Hur ser det ut i Norrbotten? Ingen eller väldigt få väljer omsorgsutbildningar på gymnasienivå. Det finns en stor brist på utbildad omsorgspersonal, varför det? Vilka har haft makten att lokalt eller regionalt att driva förändring? Sossarna, sossarna, vänstern och de gröna.
Fram till 2020 behöver Norrbotten cirka 40.000 nya arbetstagare. En av de branscherna är vård- och omsorgen i länets alla kommuner. Hur skall vi klara av det?
Vänstern säger att det måste gå att förbättra villkoren utan av införa LOV, lagen om valfrihet men varför har de inte gjort det när de har haft chansen i flera årtionden utan LOV?
Varför ligger attraktionen på vård- och omsorgsyrken på så låg nivå? Varför vill så få utbilda sig till omsorgsyrken och varför vill inte fler av utbildad personal jobba med omsorgsarbetet?
Det är inte att det enbart skulle bero på att det är tungt, för de som jobbat inom vård- och omsorg söker sig ofta till tunga jobb inom industrin.
Vad är det då?
Alla som vi pratat med säger att det främst är fråga om lönen!
Folkpartiet vill införa särskilda lönepotter för de kvinnodominerande yrken och främst inom vård och omsorg. Vi skall införa så kallade karriärtjänster som innebär att om man uppfyller vissa krav kan man få ett lönepåslag på exempelvis 5000 kr. Det här gör att det lönar sig att utbilda sig inom vård- och omsorg. Det finns ännu flera utvecklingsområden inom vård och omsorg.
Vi måste rösta fram en förändring annars fortsätter flykten från vård och omsorg. Vem skall då ta hand om våra äldre eller oss när vi behöver vård och omsorg?
Jens Sundström, (FP)
Anne Kotavuopio Jatko, (FP)