Vi städar allt mindre själva i länet. Förra året gjorde vi RUT-avdrag för nästan 28 miljoner kronor. En ökning med 11,5 procent jämfört med föregående år.
Färska siffror visar att svenskarna nyttjar RUT allt mer. Enligt statistik från Skatteverket så har kurvorna stadigt pekat uppåt sedan avdraget infördes för drygt fem år sedan.
I Norrbotten var antalet RUT-tjänster 8.980, vilket ger en ökning med 14,4 procent under föregående år. Intressant är också att antalet verksamma företag inom RUT-sektorn har ökat från 77 till 320 i länet under de senaste fem åren. RUT har skapat ett antal nya arbetstillfällen under åren. Många av dessa jobb har gått till personer som stått långt utanför ordinarie arbetsmarknad.
Totalt i Sverige har cirka 540.000 personer nyttjat RUT-avdraget. Framgångarna med tjänsteavdragen, de så kallade ROT- och RUT-avdragen, beror på att de öppnar nya tillväxtmarknader, nya företag startas och nya vita jobb skapas.
Att det dessutom underlättar för många att få ihop livspusslet och att det inte kostar de offentliga finanserna något gör kalkylen än bättre. Kort sagt, avdragen har kommit att få stor betydelse – både för den enskilde och för samhället. För samhällsekonomin kan vi peka på dels nya jobb och marknader som annars skulle varit svarta, dels att avdragen kraftigt har bidragit till att minska acceptansen för svartjobberi och skattekriminalitet. Svarta jobb blir vita. Men givetvis är ingenting så bra att det inte kan bli ännu bättre. I dagsläget är gränsen mellan vad som är avdragsberättigat eller inte, verkligen inte helt logisk. Varför är det till exempel okej att få avdrag för klippning av gräsmattor, men inte av buskar och träd? Varför inkluderas inte alla mark- och trädgårdsarbeten där ju exakt samma problem med svartarbeten finns?
Det finns alltså många konstiga och fyrkantiga regler. Det är viktigt att fortsätta ta bort de gränsdragningar som i dag slår orimligt hårt mot företag som befinner sig på ”fel sida”. Att helt få bort gränsdragningsproblemen är sannolikt inte möjligt, men en översyn på basis av fem års erfarenheter borde såklart göras.
Hur det går för Norrbottens län och Sverige avgörs av hur det går för de små företagen. Det är där som nya jobb, nya idéer och framtidens välstånd skapas. Under de senaste drygt 20 åren har fyra av fem jobb skapas i små företag med upp till 49 anställda.
Sveriges och länets traditionella tillverkningsindustri är givetvis fortfarande oerhört viktig, men de nya jobben skapas inte där i lika stor utsträckning längre, utan kommer till övervägande del att återfinnas i tjänsteföretagen.
Att skapa bästa möjliga tillväxtmöjligheter för de små företagen borde därför vara prio ett för politiker på alla nivåer.