På denna plats den 24 februari med rubrik ”Öka invandringen till Norrland” fanns ett förslag om ett ”Norrlandsplakat” med subventioner i Norrland för byggande, boende och jordbruk, avskrivning av studielån, gratis dricksvatten och särskilda rättigheter och möjligheter för entreprenörer och investerare från andra delar av världen. Plakatet är orealistiskt och utan detaljer och tillhör det löjligt politiskt korrekta. Det bortser från dagens ekonomi med stora subventioner av storstäderna och speciellt av Stockholm.
En löntagare i Stockholm får jämfört med en i Norrland ungefär en tusenlapp mer i månaden av en lägre inkomstskatt. Skatteorättvisan och snedvridningen förstärktes 2008 med borttagandet av den proportionella fastighetsskatten. I USA är inkomstskatten huvudsakligen federal och oavsett var man bor samma. Skattetrycket är högst på platser som Los Angeles och New York av en viss samhällsstruktur med högre kostnader. Delstater med små städer och en utspridd befolkning har lägst skatter, vilket lockar folk. I USA ses detta som självklart. I Sverige har de med pengar och inflytande klumpat ihop sig geografiskt och tagit för sig.
Företagen i Norrland har svårt att konkurrera, dels av de höga skatterna och dels av världens mest centralstyrda löner. Det senare ger landets multinationella företag högutbildad personal billigt. Medelstora familjeföretag missgynnas och föga förvånande är dessa färre än i andra länder. De höga skatterna och de centralstyrda lönerna gör Norrlands prisnivå extremt hög, utom inom fastigheter förstås. De yngre och speciellt de med läshuvud flyttar och det blir en nedåtgående spiral. Till slut ligger tyngdpunkten i ekonomin på äldre och direkt eller indirekt bidragsberoende personer och i naturresurser, som fysiskt inte kan flytta. Lönen för samma arbete borde vara ungefär 2/3 i Norrland av vad den är i Stockholm.
Stockholm får även subventioner inom infrastruktur. De statliga anslagen till järnvägens persontrafik är mycket större än biljettintäkterna och pengarna går till stor del till Stockholm. En långpendlare i Stockholm betalar en bråkdel av de verkliga kostnaderna. På liknande sätt är det inom motorvägarna och tunnelbanan. Många norrlänningar kommer aldrig under hela sitt liv i närheten av dessa saker. På ett liknande sätt utnyttjas den högt statligt finansierade finkulturen främst av stockholmare.
Enligt Brås statistik begår en stockholmare två-fyra gånger mer brott än en norrlänning. I kombination med det statligt finansierade rättsväsendet finns här en ytterligare subvention. I USA och andra länder är dessa samhällsfunktioner i allt väsentligt lokalt finansierade. Polisen är lokal, domstolarna delstatliga och så vidare. Även en omfattande livsmedelsimport av EU-medlemskapet bidrar till mindre sysselsättning i vissa områden en överhettning av ekonomin i främst i Stockholm.
Både Sverige och Norrland är kraftigt överbefolkat. Ungefär hälften av värdet i livsmedelsbutikernas kassor är import. Även finns en stor import av livsmedel indirekt inom bränslen och insatsvaror för jordbruk. En avspärrning vore förödande och skulle få svälten i Norrland på 1860-talet att framstå som ingenting. Det naturliga med en överbefolkning är tullar på livsmedel och detta skulle verkligen gynna Norrland och landsbygden.
En internationalisering och normalisering av svensk ekonomi inom skatter, lönebildning, lagar för fackföreningar, subventioner på många områden med mera och kort sagt en kulturgeografisk balans skulle betyda långt mer än det kommunala utjämningssystemet. Det finns mycket byråkrati inom regionala bidrag från EU och myndigheter som bara inte fungerar.
Utan subventionerna följer nog ett prisfall på fastigheter i Stockholm som sätter storbankerna i konkurs och ger ett förstatligande. De skuldsatta måste då kunna lämna sina huslån genom att i princip ge nycklarna till banken med ett enkelt och generöst system för skuldsanering som i USA. Landets förvaltning borde alltså slaktas i grunden och det handlar inte bara om Norrland.
Urban Persson, Storfors