Den 21-22 maj har EU:s Östliga partnerskap toppmöte i Riga. Ett möte som äger rum i en orolig tid. Regionen präglas av ekonomiska och säkerhetspolitiska utmaningar.
Ukraina ville närma sig EU. Vladimir Putin svarade med ett våldsamt angrepp som fortfarande pågår. Ryssland utsätter även de andra länderna inom partnerskapet för ekonomiska påtryckningar. Det är därför av yttersta vikt att EU inte slår av på takten utan fortsätter att stötta partnerländerna i deras strävan efter ökad demokrati och välstånd.
Initiativet till EU:s Östliga partnerskap togs av Sveriges dåvarande utrikesminister Carl Bildt med stöd av Polen. Bakom detta initiativ låg en stark vilja från de tilltänkta partnerländerna att närma sig EU.
Totalt sex länder, Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina erbjöds att förhandla om partnerskap. Bland annat skulle partnerskapet minska handelshinder, underlätta för resor och förbättra infrastrukturen för energi. På sikt skulle ett ökat samarbete med EU även stärka partnerländernas rättssystem och på så sätt minska korruptionen genom ekonomiskt stöd till institutioner.
Som en del i det Östliga partnerskapet godkände Sverige hösten 2014 EU:s associeringsavtal med Georgien, Moldavien och Ukraina. Associeringsavtalen utgör en långsiktig plattform för framtida förbindelser mellan EU och de tre länderna vilket bland annat ger dem tillträde till EU:s inre marknad. Det ökade ekonomiska utbytet kommer på sikt leda till ökat välstånd i länderna.
Utöver framtida ekonomiska vinster sänder avtalen också en politisk signal. Ukraina, Moldavien och Georgien har valt väg. Länderna satte öppenhet, demokrati och marknadsekonomi samt europeiskt samarbete framför slutenhet, förtryck och korruption. För de tre länderna i partnerskapet, Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland, som inte skrivit ett associeringsavtal är det nu viktigt att hålla dialogen och samarbete levande, inte minst för medborgarnas skull.
Nya moderaternas uppfattning är att medlemsperspektivet till EU hålls öppet för alla sex länder förutsatt att politisk vilja finns och att de reformer som krävs genomförs.
Aldrig tidigare har det Östliga partnerskapet varit viktigare. Dagordningen på toppmötet i Riga riskeras att överskuggas av fjolårets negativa utveckling i Ukraina. Sverige måste genom EU bidra till att hitta en fredlig lösning samt arbeta för en fortsatt utveckling av det Östliga partnerskapet. Sverige måste fortsätta på den väg som Alliansen startade. Det är genom ekonomiskt och politiskt stöd samt dialog som vi kan främja en positiv utveckling i regionen.
Karin Enström (M),
utrikespolitisk talesperson samt vice ordförande riksdagens utrikesutskott