Sedan årsskiftet har svensk polis en ny nationell organisation. Den syftar bland annat till att säkerställa mer kraft i det lokala polisarbetet. Det kräver ett målmedvetet arbete på alla nivåer för att försäkra sig om att reformen genomförs som planerat. Regeringens enda åtgärd är att man i ett regleringsbrev har bett att få återkommande rapporter. Det räcker inte. Därför har riksdagen beslutat om ett tillkännagivande där vi ber regeringen att återkomma med en redovisning av vilka initiativ man tar för att säkerställa ökad lokal polisiär närvaro.
Det finns många goda skäl för att säkerställa att polisen kan arbeta lokalt och i hela landet. I höstas kom en rapport från Rikspolisstyrelsen som beskriver 55 områden där lokala kriminella nätverk stör lokalsamhället och där polisen uppfattar att de har svårt att arbeta. På nästan alla ställen bedrivs öppen narkotikahandel. Det är vanligt med hot, våld och ekonomiska sanktioner både inom nätverken, men också mot andra medborgare. Småföretag utsätts för utpressning och stölder som gör att de har svårt att överleva i de här områdena. Här är det nödvändigt med lokala poliser som arbetar med detta och som etablerar ett bra samarbete med andra verksamheter.
Tyvärr kommer rapporter om oro runt om i landet för nedläggning av poliskontor och otillräckligt med personal. Till viss del kan det bero på osäkerhet i genomförandet av polisreformen, vars syfte dock är bättre lokal polisverksamhet. Här behövs regeringens närvaro och aktivitet.
Inrikesministern har i riksdagen deklarerat att han ”tror att det är polisen som är bäst lämpad att klara den här uppgiften”. Så regeringen lutar sig tillbaka och väntar på rapporter. Rent teoretiskt är det möjligen ett fint sätt att visa den nya myndigheten förtroende. Det är klokt att inte ägna sig åt detaljstyrning, men när inrikesministern i riksdagen skryter om att man halverat texten i regleringsbrevet till myndigheten kan det också tolkas som att den nya regeringen saknar idéer och initiativförmåga.
Det är helt fel att tro att en polisorganisation som får vara i fred från politiska beslut skulle lösa alla bekymmer. Då hade vi inte behövt den utredning av polisorganisationen som vi nu har genomfört. Tidigare fanns 21 rätt självständiga polismyndigheter. Det var svårstyrt och det blev inte bra resultat. Inte minst Socialdemokraterna har många gånger innan man kom i regeringsställning till exempel pekat på för dåliga utredningsresultat.
Nu har vi ändrat organisationen för att det behövdes bättre styrning av polisverksamheten, mer enhetlighet och mer flexibilitet. Men den kommer inte att lösa problemen av sig själv. Jag tror att det krävs ett intresse och ett agerande också från regeringen där man hela tiden driver på för att förverkliga de intentioner som vi är parlamentariskt överens om.
Beatrice Ask (M),
ordförande i justitieutskottet