Thomas Piketty skriver om svensk förmögenhetsutveckling att ”… ojämlikheten i Sverige har ökat betydligt sedan 1980-1990 (och år 2010 var den bara snäppet mindre än i Frankrike)”. Det är en skröna som fungerar, men den är falsk.
I själva verket har Piketty på ett ohederligt sätt friserat den data som finns. Vi har gjort en jämförelse mellan de siffror som Piketty har fått av de svenska forskarna Jesper Roine och Daniel Waldenström, och den utveckling som Piketty själv tecknar i sin bok. Vi finner avgörande skillnader.
Roine och Waldenström har publicerat data över förmögenhetskoncentrationen för 37 enskilda årtal, (1873-2006). Piketty säger att han har gjort decenniegenomsnitt av deras data, för att jämna ut tillfällig instabilitet och för att kunna visa långsiktiga trender. Det verkar som en rimlig metod, men Piketty håller sig inte till den.
Istället plockar han till synes efter eget bevåg ett årtal per årtionde som bäst visar det han vill visa, och ignorerar resten. Totalt är Pikettys serie över tiden sedan 1873 baserad på endast 15 datapunkter, av 37 möjliga. Majoriteten av Roines och Waldenströms data utesluts alltså helt ur Pikettys serie, och det gäller särskilt de senare årtiondena.
Piketty visar en ordentlig ojämlikhetsökning från 1980-talet och framåt. För att göra det tar han siffran för 1985 (som också råkar visa den mest jämlika fördelningen någonsin och som därmed möjliggör en till synes större ökning därefter) men utesluter 1983 och 1988. För att beskriva 1990-talet väljer han ut år 1992 - knappast ett vanligt år i Sveriges ekonomiska historia.
Men det mest allvarliga är att siffran för 2010-talet verkar helt tagen ur luften. Han menar själv att den siffran är ett genomsnitt av siffrorna för 2005 och 2006. Det kan dock omöjligt stämma då hans siffra för 2010 är högre än både 2005 och 2006 års siffror. Den höga siffran ger en bild av en fortsatt ökad förmögenhetsojämlikhet – som alltså är påhittad. Kanske använder Piketty här en helt annan källa, men det åligger isåfall honom själv att redovisa för detta.
Sammantaget utesluter han alltså helt och hållet majoriteten av årtalen ur sin serie, han plockar till synes godtyckligt de årtal som passar hans berättelse, och han friserar fram en siffra för år 2010 som inte verkar finnas. Verkligheten ser mycket mindre dramatisk ut, med en trend mot mer jämlikhet sedan 1990-talet. Det bifogade diagrammet visar hur Pikettys siffror över förmögenhetskoncentrationen de senaste decennierna systematiskt avviker från de grunddata som han erhållit av Roine och Waldenström.
Vad som borde vara i fokus är dels att vi nu har en jämnare förmögenhetsfördelning än tidigare under 1900-talet bortsett från den speciella tiden runt 1980, och dels hur vi ytterligare möjliggör för människor att bygga upp eget kapital. Det skulle skapa fler möjligheter till företagande, klassresor och oberoende gentemot omgivningen – förhoppningsvis värdefullt också för Pikettys anhängare.
Malin Sahlén,
ansvarig för samhällsekonomiska frågor, Timbro
Salim Furth,
Senior Policy Analyst, The Heritage Foundation