Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Alla Allianspartier anser att Nato är det enda som på lång sikt stärker Sveriges säkerhet. Vi välkomnar en debatt men den måste grundas i fakta, inte myter.
I dagarna släppte en rad Nato-motståndare en egen utredning med slutsatsen att ett svenskt medlemskap bör undvikas. Några av motargumenten förtjänar att bemötas, andra behöver förklaras och förtydligas då det verkar röra sig om missförstånd eller i värsta fall ren mytbildning.
Ett av argumenten mot Nato uppges vara säkerhetspolitiska skäl. Sveriges handlingsfrihet vid ett medlemskap skulle enligt författarna kraftig begränsas och riskerar att öka spänningarna i Östersjöregionen.
Rysslands illegala annektering av Krim och det pågående aggressiva agerande i östra Ukraina visar tydligt att det inte är Sveriges beteende som ligger bakom de ökande spänningarna i Östersjöregionen. Sedan stridigheterna i Ukraina inleddes har den ryska kärnvapenretoriken kraftigt eskalerat, de territoriella kränkningarna och incidenterna i vårt närområde har ökat. Det vore mycket olyckligt om vi låter ett allt mer oberäkneligt Ryssland diktera eller rent av avgöra vår säkerhetspolitik.
Författarna hänvisar också till myten att ett Nato-medlemskap skulle innebär att vi skulle behöva ha kärnvapen på svensk mark. I själva fallet har alla Natomedlemmar vetorätt. Norge och Danmark har ett direkt undantag mot kärnvapenbasering. 1997 undertecknade Nato och Ryssland en grundakt som politiskt reglerar relationerna länderna emellan inför alliansens upptagande av nya medlemsstater. Det betyder att alla nya medlemmar, inklusive till exempel Sverige, automatiskt får samma undantag som Norge och Danmark.
En nära besläktad myt är att Sverige inte skulle kunna bedriva en aktiv kärnvapennedrustningspolitik som en del av Nato. Verkligheten talar ett annat språk. Norge har varit medlem sedan 1949 och har varit en stark förespråkare för kärnvapennedrustning.
I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är Nato avgörande för att upprätthålla säkerheten i Europa. Men skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar har blivit allt skarpare. Ett beslut om att Sverige ska gå med i Nato bör ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Vi måste utveckla en färdplan för svenskt Natomedlemskap.
Karin Enström (M),
utrikespolitisk talesperson
Hans Wallmark (M),
försvarspolitisk talesperson