Var tredje polis i Region Nord upplever att de inte har möjlighet att framföra kritik eller synpunkter till ledningen på sin arbetsplats utan rädsla för repressalier. Bland förvärvsarbetare i stort i regionen är bara var sjunde rädd för samma sak. Det visar färska siffror som Polisförbundet tagit fram i samarbete med TNS Sifo. Det är mycket allvarligt. Det påverkar inte bara de anställdas psykosociala hälsa, utan det förhindrar också utvecklingen av en bättre polisverksamhet
Polisen har nyligen gått från 21 myndigheter till en och är nu Sveriges största myndighet. I stället för länsmyndigheter finns nu sju regioner, där Region Nord är en.
På frågan ”Upplever du att du har möjlighet att framföra kritik eller synpunkter till ledningen utan rädsla för repressalier?” svarar bara 55 procent av poliserna i Region Nord att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. När Polisförbundet via TNS Sifo ställer samma fråga till den förvärvsarbetande allmänheten i regionen i stort väljer 88 procent samma svarsalternativ.
Resultatet för Region Nord skiljer sig inte särskilt mycket från övriga regioner. Problemen finns i hela myndigheten. Det låga taket och den tysta kulturen inom polisen är förödande på flera sätt. Dels är det olyckligt för medarbetarnas psykosociala hälsa. Det är också skadligt för ledningen som kan få ”fel” svar då deras medarbetare inte vågar berätta hur det egentligen är. När ledningen inte får höra talas om problemen saknar de möjligheter att lösa dem. Dessutom går de förstås miste om klok och insiktsfull input och goda idéer från dem som sitter på allra mest kunskaper från den praktiska verksamheten
Problemen med det låga taket inom polisen har funnits länge. Det är långt mer komplext än att det bara skulle vara enskilda chefers fel. Snarare är det fråga om ett systemfel. Just nu, med ny myndighet och helt ny ledning, har arbetsgivaren ett perfekt tillfälle att göra något åt problemen i grunden. Ledningen med rikspolischef Dan Eliasson i spetsen och regionpolischefen i Region Nord, Klas Johansson, måste ta ett ytterst tydligt ansvar och visa vägen, inte bara i ord utan också i handling.
Situationen kräver gemensamma krafttag från fack, medarbetare och arbetsgivare. Därför har Polisförbundet tagit fram tre förslag till åtgärder för att förbättra situationen.
Polisförbundets förslag till åtgärder:
• Tydligt ställningstagande om högt i tak från högsta ledningen
Den nya ledningen med Eliasson i spetsen och cheferna på regional nivå måste vara tydliga i att de välkomnar medarbetarnas tankar och idéer om hur polisverksamheten kan bli bättre och att kritik är välkommet.
• Nya samverkansformer mellan arbetsgivare och fack
Inför den nya myndigheten har arbetsgivaren sagt sig vilja förhandla enligt MBL istället för att ha ett samverkansavtal med facket. Det känns föråldrat. Polisförbundet vill se ett nytt avtal om samverkansformer där medarbetarinflytandet tas på allvar. Det ska finnas bestämda mötesplatser och tider för dialog. Det fanns brister i våra förra samverkansavtal. Nu har vi möjlighet att skapa en samverkan som bidrar till att utveckla polisen och nå mål som minskad brottslighet och ökad trygghet.
• Långsiktigt stöd till chefer
Polisen har gjort stora ansträngningar att utbilda chefer i ledarskap. Det är bra, men det räcker inte. Cheferna måste få bättre förutsättningar att vara just bra chefer. De måste avlastas administrativt och erbjudas kontinuerligt mentorskap för att kunna utvecklas i sitt ledarskap.
Torgny Olofsson,
ordförande Polisförbundet Nord
Fotnot: Artikeln bygger på siffror från två undersökningar som Polisförbundet genomfört tillsammans med TNS Sifo. En medlemsundersökning där 1046 medlemmar har svarat på undersökningen som genomförts via telefon. Undersökningen genomfördes mellan 19 november och 9 december 2014. Polisförbundet har cirka 19 000 yrkesverksamma medlemmar.
Den undersökning där allmänheten har svarat är en del av TNS Sifos telefonbuss som bygger på 1 025 telefonintervjuer