”Det är viktigt att göra allt vad vi kan för att stötta Sveriges industri.” Så sade näringsministern i ett videoklipp i januari på regeringens hemsida, vilket för övrigt också är det senaste som är upplagt på Näringsdepartementets sida för näringspolitik. Letar man lite kan man också finna information och förslag som industrikansler, exportsatsningen "team Sweden" och en återindustrialiseringsstrategi.
Allt förmodligen i syfte att skapa fler jobb och för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
En satsning på näringslivet bordet därmed vara en viktig fråga. Sveriges välstånd hänger på om företagen kan växa och anställa. En självklar del i detta är att det ska vara enkelt att starta och driva företag, inte minst med tanke de människor som anlänt till Sverige det senaste året och som både vill och behöver komma in på arbetsmarknaden. I detta sammanhang blir regelförbättring, regelförenkling och en minskning av företagens regelbörda A och O.
Hur går det då med detta?
Inte så bra tyvärr. Hittills har det inte införts några lättnader för företagen, utan i stället införs eller planeras det att införas olika administrativa och finansiella pålagor som till exempel årliga lönekartläggningar, höjda arbetsgivaravgifter, inskränkningar i avdragen för RUT och ROT, kemikalieskatt, utökade rapporteringskrav, medfinansiering av sjukförsäkringen för att nämna några exempel. De som skapar de jobb som regeringen så varmt vill ha tyngs i stället av ökat regelkrångel. Kontraproduktivt om man frågar företagen själva. Det gjorde nämligen vi.
Enligt en SKOP-undersökning som NNR beställt så tycker 29 procent att det blivit krångligare att följa de statliga reglerna jämfört med för ett år sedan - nästan en fördubbling på ett år. Endast tre procent tycker att det blivit enklare. Det är ett klart underbetyg åt regeringen.
Något som är viktigt för att få bukt med betungande byråkrati och krångel är att utvärdera regelverken för att se om de är kostnadseffektiva och uppfyller de mål som var tänkt från början. 74 procent av de tillfrågade företagarna tror inte att sådana utvärderingar överhuvudtaget sker eller - att de om de görs - är otillräckliga.
Regelhinder är med andra ord tillväxthinder. Om en företagare måste lägga mycket tid, kostnader och energi på att exempelvis fylla i blanketter och vänta på olika tillstånd så tar det givetvis tid från affärsutveckling och expansion. Det är främst inom områdena skatter och moms, arbetsrätt och specifika branschregler som företagen upplever de största problemen. En del åtgärder kan vara enkla att genomföra, men av någon anledning så händer det inte så mycket.
Uppfattningen om att krångliga och tidsödande regelverk är ett problem är inte enbart något vi finner hos de som driver företag. Även en stor del av allmänheten, 77 procent, tror att reglerna i sig och kostnaden för att följa dem påverkar företagens möjlighet att växa och anställa. Bara sex procent är av en motsatt uppfattning.
Företagens och allmänhetens upplevelser inger hittills inte så stort förtroende för regeringens näringspolitik på detta område. Det är beklagligt, för när vi står inför stora utmaningar som nu så behövs kraftsamlingar. Om samarbetsregeringen menar allvar med att vilja förbättra företagsklimatet och skapa fler jobb så är det hög tid att gå från ord till handling. Att tala vackert om satsningar och företagsklimat för att sedan inte bry sig om regelbördan är en ren björntjänst - och en sådan gör ju ingen glad.
Andrea Femrell,
vd Näringslivets regelnämnd, NNR