Så kan politiker från Norrbotten demokratisera lobbyismen

Norrbottens län2015-07-12 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Riksdagsledamöter från Norrbotten kan motverka lobbying med dold uppdragsgivare genom att verka för att riksdagen inför en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter.

Under juli månad, i samband med den årliga Almedalsveckan i Visby, brukar debattens vågor gå höga om lobbying i det fördolda. Så blev det även i år.

En färsk Sifoundersökning, beställd av Westander, visar att många vill minska hemlighetsmakeriet inom pr-branschen. Tre av fyra svenskar, 75 procent, anser att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyföretagen öppet redovisar sina lobbyinguppdrag.

Lobbying är i sig inte något negativt - det är tvärtom en viktig del av demokratin. Lobbying handlar om att påverka politiska beslut genom direktkontakter med beslutsfattare och genom opinionsbildning via medierna. Om många olika aktörer gör sina röster hörda blir debatten mer allsidig samtidigt som politikerna får bättre beslutsunderlag.

Professionella pr- och lobbykonsulter kan bidra till demokratin genom att ge råd till företag och organisationer om hur de kan delta i samhällsdebatten. Men tyvärr genomsyras stora delar av pr-branschen av ett överdrivet hemlighetsmakeri som också skapar demokratiska problem.

I dag kan företag och organisationer anlita pr- och lobbykonsulter som levererar deras budskap utan att ange vem som har betalat och därmed är den egentliga avsändaren. Den typen av lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda både opinioner och politiker.

I debatten höjs ibland röster för att riksdagen ska lagstifta om ett så kallat lobbyregister, antingen i form av en ackrediteringslista för lobbyister till riksdagen eller i form av en databas där förtroendevalda ska registrera sina kontakter med lobbyister.

Vi tror att ett lagstadgat lobbyregister kan skapa fler demokratiska problem än det löser. Ett sådant register kan göra det svårare att komma i kontakt med politiker, begränsa möjligheten att utan offentlig exponering framföra synpunkter till förtroendevalda samt skapa en gräddfil för registrerade lobbyister.

Riksdagen kan i stället demokratisera lobbyismen genom att införa en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter, där anslutande byråer åtar sig att öppet redovisa sina lobbyinguppdrag. Vi är själva övertygade om att det skulle räcka med frivillighet, om initiativet kom från riksdagen. Pr-byråerna skulle ansluta sig för att de månar om sina varumärken.

Vi vill därför uppmana riksdagsledamöter från Norrbotten att verka för att riksdagen inför en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. Sifos nya undersökning visar att ett sådant initiativ skulle ha brett stöd hos allmänheten.

Frida Blom, lobbyansvarig

Patrik Westander, vd

Pr- och lobbyföretaget Westander

Fakta om undersökningen

Sifoundersökningen genomfördes den 2-8 juni 2015. Följande fråga ställdes till 1 000 personer via telefon: "Det blir allt vanligare med professionella lobbyister, det vill säga konsulter som hjälper sina uppdragsgivare att påverka politiska beslut. Tycker du att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyfirmor öppet redovisar sina lobbyinguppdrag?"

"Ja" svarade 75 procent, fördelade på "mycket bra förslag" (37 procent) och "ganska bra förslag" (38 procent), "Nej" svarade 11 procent, fördelade på "ganska dåligt förslag" (9 procent) och "mycket dåligt förslag" (2 procent). "Tveksam, vet ej" svarade 14 procent.