Strategin att gömma undan klimatfrågan håller inte. Här är bästa ingångarna för varje parti - kom igen nu!
Socialdemokraternas mål att nå 35 procent kräver att man tar tillbaks väljare från Miljöpartiet. Klimatet är nyckeln, med en förnyad vision om det gröna folkhemmet, jobben som omställningen till förnybara drivmedel ger och möjligheterna att öka miljöskatternas andel av skattekvoterna. Detta har Socialdemokraterna presenterat förut, men aldrig samlat i en valrörelse.
Vänsterpartiets går faktiskt längre än Miljöpartiet när det gäller utsläppsmål och inrättandet av en klimatminister, och kan genom sitt ökade skattetryck lova mer gällande till exempel klimatsmart kollektivtrafik.
När Moderaterna i EU-valet saknade svar på klimatutmaningarna och fick dåligt betyg av Naturskyddsföreningen, gjorde man ett uselt val. Anders Borg bör slå fast att långsiktigt säkrad tillväxt kräver ett svenskt ledarskap i omställningen till förnybart. Då sätts punkt för partiets nuvarande skepsis mot målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, mot skärpta svenska klimatmål och mot påskyndad skatteväxling.
I takt med att Miljöpartiet rör sig vänsterut får Folkpartiet större utrymme för en liberal grön politik, och slipper ta de hänsyn till jordbruket som Centerpartiet hämmas av. Omprofileringen underlättas av att partiets dogmatiska kärnkraftsförespråkare lämnar rikspolitiken, så att partiet kan öppna för marknadslösningar även på energiområdet.
Kristdemokraterna bör ge ”verklighetens folk” en klimatdimension, med flyttat fokus från sjunkande söderhavsöar och kommande generationer till här och nu, med översvämmade källare och brinnande skog. Tidigare valrörelsers löften om sänkt bensinskatt ersätts med löften om att dyrare drivmedel kompenseras.
FN:s flyktingorgan UNHCR anger att klimatförändringarnas effekter leder till ökande flyktingströmmar. Därmed bör Sverigedemokraterna, med sin i grunden avskyvärda beröringsskräck mot människor med annan bakgrund, vara särskilt pådrivande för tuffa globala utsläppsminskningar och ett bistånd med starkare klimatfokus än idag.
Tacksamt nog för dessa sex partier så är de båda gröna partierna inte oantastliga i klimatfrågan. Centerpartiets kritik mot ny beskattning av drivmedel, flyg och lastbil gör det svårt att förstå hur fordonsflottan ska bli fossilbränsleoberoende till år 2030. Att Miljöpartiet vill höja miljöskatter, inkomstskatt och vissa arbetsgivaravgifter ger utrymme för partier som vill skatteväxla på riktigt, och kravet på att förbjuda driften av två reaktorer under mandatperioden öppnar för andra partier att är öppet mål för den som vill med ekonomiska styrmedel låta kärnkraften avveckla sig själv.
Varje dag som är kvar till den 14 september är en möjlighet för partierna att ta tag i klimatfrågan - och varje dag som det inte sker är en försutten chans att nå nya väljare. Partierna bör stärka sin klimatprofil, för sin egen skull lika mycket som för klimatets.