De borgerliga partierna har på ett djupt oroande sätt lämnat överenskommelsen om hur Sverige ska styras när det inte finns någon tydlig majoritet. Ett handslag som skulle gälla för åtta år hölls inte ens i ett år. Detta har skett utan någon föregående diskussion eller förvarning med dem man ingått överenskommelsen med.
För oss socialdemokrater var Decemberöverenskommelsen aldrig förstahandsalternativet. Vi hade föredragit mer av blocköverskridande samarbeten. Ovanför allt detta vilar dock ett glasklart löfte från Moderaterna och förre statsministern Reinfeldt: den som har det största regeringsunderlaget ska få styra Sverige. Accepterar man inte Decemberöverenskommelsen finns detta fortfarande kvar. Kommer Moderaterna stå fast vid sitt ursprungliga löfte?
De borgerliga partiernas agerande kommer att avgöra om vi går mot en mer normal politisk situation eller om de vill kasta ut landet i djup osäkerhet och konflikt i en situation där vi istället behöver stabilitet och samarbete.
Från samtliga borgerliga partier kommer nu tydliga signaler om att man inte vill ha mer oordning, att budgetreglerna ska respekteras och att man kommer att följa praxis och rösta på sina egna budgetar. Utom från Moderaterna. Anna Kinberg Batra lyckas inte redogöra för hur hon ska styra sitt parti, riksdagens näst största, ska agera i detta nya läge.
Den här frånvaron på besked skapar problem här och nu. Moderaterna har under lång tid varit det näst största partiet i riksdagen och har tidigare genom historien lyckats bygga upp ett förtroende genom att agera på ett tydligt och konsekvent sätt. När Anna Kinberg Batra nu överger centrala överenskommelser utan att klara att svara på hur hennes eget parti ska agera imponerar det inte.
Vi socialdemokrater har hela tiden visat oss öppna att ta ansvar för Sverige och att samtala med de borgerliga partierna - både samfällt och med enskilda partier. Sveriges välfärd, vår stabilitet, har byggts av en tradition att ingångna avtal hålls inom näringsliv, fackföreningar och politik. Så vill vi fortsätta men det kräver en motpart och en motpart som håller sitt ord. Regeringen gör allt den kan för att ta sitt ansvar, men i det mycket svåra läge Sverige befinner sig i kan inget enda parti bara stå vid sidan av och peka finger. Det är särskilt olämpligt när man precis ensidigt och utan förvarning har brutit den överenskommelse man själv tagit initiativ till.
Sätt inte taktiken före politiken, för det är den som har betydelse för människors vardag.
Fredrik Olovsson,
ordförande finansutskottet (S)
Hannah Bergstedt,
riksdagsledamot (S)