Sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare

Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister.

Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister.

Foto: Maja Suslin/TT

Norrbottens län2016-02-11 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I måndags, den 1 februari blev ett viktigt socialdemokratiskt vallöfte verklighet när den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen äntligen avskaffades. Det var ett avgörande steg för en mer trygg, effektiv och förutsägbar sjukförsäkring.

Mellan januari 2010 och oktober 2015 har 2 545 utförsäkringar skett i Norrbottens län. I hela Sverige är siffran 107 490. Fler än 10 000 personer har utförsäkrats två gånger och under det senaste halvåret har många tvingats lämna ersättningen en tredje gång. Bakom varje siffra finns en människa, ofta en kvinna i ett kontaktnära yrke. En socialsekreterare, lärare eller sjuksköterska. En mamma, syster eller dotter.

Den borgerliga utförsäkringspolitiken var inte bara inhuman utan även ineffektiv. Men redan innan avskaffandet av den bortre tidsgränsen trätt i kraft vill Moderaterna återinföra den. Faktum är att majoriteten av de utförsäkrade har återvänt till sjukpenning, vilket inte är särskilt förvånande. Sjukdomar låter sig inte styras av tidsgränser. Sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare. Den bortre tidsgränsen har orsakat stress och lidande för människor. Därför tas den nu bort.

Efter valet 2014 tog regeringen över en sjukfrånvaro som hade ökat med över 50 procent under den föregående mandatperioden, och som enligt prognosen fortsätter att öka. Det är negativt för alla inblandade: för vår samhällsekonomi och de reformer vi vill göra i välfärden, för arbetsgivaren som förlorar kvalificerade medarbetare till sjukdom och för den drabbade individen som blir sjuk.

För oss socialdemokrater är det självklart att alla som kan ska arbeta. Det är lika självklart att den som är sjuk ska ha tillgång till en trygg försäkring som ger rätt till snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet. Ingen ska behöva gå från hus och hem för att man haft oturen att bli sjuk.

Utvecklingen med den ökande ohälsan och de stigande sjuktalen är en av regeringens mest prioriterade utmaningar. Därför har regeringen satt upp ett ambitiöst mål. Sjukpenningtalet ska vara maximalt nio dagar år 2020. Målet motsvarar 14 miljarder i lägre utgifter och 70 000 färre sjukskrivna jämfört med Försäkringskassans senaste prognos. Det är 70 000 människor som inte behöver bli sjuka. Det är 14 miljarder som i stället kan investeras i jobb, skola och välfärd.

För att lyckas nå målet har regeringen tagit fram ett brett åtgärdsprogram i sju delar som fokuserar på förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Det handlar om att ge hälso- och sjukvården bättre möjligheter att stötta de som blir sjuka, att hjälpa arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet och att ge Försäkringskassan förutsättningar att göra sina prövningar så att insatser kan göras i rätt tid. Ingen aktör kan klara det här på egen hand utan alla inblandade aktörer måste kraftsamla tillsammans.

På komplexa problem finns inga enkla lösningar. Vi socialdemokrater väljer att lägga pengar på insatser som vi vet ger resultat.

För att på riktigt komma tillrätta med sjukfrånvaron behöver vi vara långsiktiga och fokusera på förebyggande arbete och rehabilitering så att människor kan komma tillbaka i arbete. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bidrog inte till detta. Vi behöver lärarna i skolan, undersköterskorna i vården och socialsekreterare i socialtjänsten – inte i sjukförsäkringen och definitivt inte fattiggjorda på vift i systemen.

Annika Strandhäll (S),

socialförsäkringsminister

Fredrik Lundh Sammeli (S),

ordförande socialförsäkringsutskottet