Att Sverige avskaffade arvsskatten för tio år sedan beskrivs ibland som unikt. Så är ingalunda fallet. Många andra länder har inte heller arvsskatt eller har ingen arvsskatt inom familjen. Trenden i Europa bland de länder som har kvar skatten är att den minskar.
Norge avskaffade arvsskatten förra året och nyligen besökte en stor delegation från det norska näringslivet Stockholm för att bland annat ta del av svenska erfarenheter. I Sverige dyker det av och till upp propåer om att återinföra arvs- och gåvoskatten, senast av en ekonom från LO och en från SACO. Därför behöver vi påminnas om varför en enig riksdag beslutade att avskaffa arvs- och gåvoskatten.
Arvs- och gåvoskatten var en beskattning av redan beskattat kapital. En trippelbeskattning på först inkomst, sedan sparande och till slut även arv. Skatten var också komplicerad både för skattebetalare och myndigheter. Den slog orättvist eftersom de mest förmögna ofta kunde planera bort skatten.
Dessutom gav skatten liten intäkt till staten, mindre än två promille av alla skatteintäkter. Däremot hade den, tillsammans med förmögenhetsskatten, under årtionden tvingat företagare ägna tid åt annat än sin verksamhet och gjort att framgångsrika entreprenörer och kapital lämnat Sverige.
Den avgörande anledningen till att hela riksdagen, från Vänsterpartiet till Moderaterna, ställde sig bakom förslaget att ta bort arvs- och gåvoskatten var att den försvårade familjeföretags generationsskiften. En parlamentarisk kommitté arbetade med att försöka skapa särskilda undantag för familjeföretag men detta visade sig praktiskt omöjligt. För att inte göra en komplicerad skatt än mer komplicerad valde därför Göran Perssons regering klokt nog att totalt avskaffa arvs- och gåvoskatten. Samma problem bidrog några år senare till att den likaledes skadliga förmögenhetsskatten slopades. Denna problematik gör att många av de som av ideologiska skäl förespråkar en arvsskatt ändå inser att den är omöjlig att förena med nödvändiga undantag för att klara generationsskifte i familjeföretag.
Avskaffandet av dessa skadliga skatter har gjort att Sverige fått ett smartare skattesystem. Både entreprenörer och investeringskapital har hittat tillbaka till landet. I dag har betydelsen av humankapital blivit allt viktigare och de största förmögenheterna i världen är skapade utifrån smarta idéer med begränsat eget startkapital. För lika livschanser är det viktigt att underlätta möjligheterna att bygga välstånd för alla.
Här finns flera möjligheter:
• Öka möjligheterna för alla till bra utbildning.
• Förbättra företagsklimatet, särskilt för nya och växande företag.
• Skapa bättre möjligheter för fler att arbeta ihop kapital och spara.
Avskaffade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna har skapat bättre förutsättningar för nya jobb och ökad tillväxt men fler skadliga skatter behöver åtgärdas. Sverige har fortfarande världens högsta marginalskatt och nästan dubbelt så hög skatt på sparande som i omvärlden. Reformeringen av skattesystemet får inte stanna av.
Krister Andersson,
chef skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv