Ju närmare valet vi kommer ju tydligare blir det att jobben blir den viktigaste frågan och en skiljelinje mellan de båda regeringsalternativen.
Stefan Löfven, Socialdemokraternas statsministerkandidat, utlovar den lägsta arbetslösheten inom EU till år 2020 utan att kunna sätta siffror på den. Det beror på omvärlden menar han. Större rörlighet på arbetsmarknaden med fler som befinner sig ”mellan jobb” gör att frågan om vad som är låg arbetslöshet eller vad man kallar full sysselsättning inte kan definieras i procenttal. Hur man skall nå målet med lägst arbetslöshet inom EU har han inte heller riktigt lyckats klargöra. Han lovar emellertid att satsa många miljarder på den så kallade 90-dagarsgarantin där staten betalar full lön i ett år till arbetslösa som sätts in i tillfälliga jobb i kommuner och landsting. Inga riktiga fasta jobb utan statliga pengar till kommuner och landsting för att begränsat i tid finansiera behovet av resurser i vård och omsorg.
Mot detta står vad som kommit att kallas ”dubbelstöten” det vill säga borttagande av de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar liksom slopande av den halvering av restaurangmomsen som införts. Det innebär att fler men tillfälliga och skattefinansierade jobb skapas inom den allmänna sektorn medan det blir en nedgång av antalet jobb hos många företag. Känns receptet igen?
Alliansen å sin sida vill värna om företagandet och gör tappra försök att dels hävda att de gjort oerhört mycket för att förbättra företagsklimatet i Sverige sedan de tillträdde 2006 och dels lova mer om de får förnyat förtroende. I det första avseendet har de inte lyckats särskilt väl. En genomförd kraftig sänkning av bolagsskatten gynnar inte småföretagen i någon större utsträckning men ger kassaklirr hos bankerna. En halvering av krav på aktiekapital vid start av aktiebolag är bra men borde kunna sänkas ytterligare med exempel från omvärlden. Sänkta krav på revisionsplikt är också bra men ytterligare steg skulle kunna tas även om den totala effekten kan ifrågasättas. Banker och andra vill gärna se att företagen visar en revisionsrapport. Löftena om kraftigt minskade kostnader för regelkrångel har inte infriats i utlovad omfattning. Det finns fler halvdana eller tveksamma åtgärder som genomförts.
Inför nästa mandatperiod lovar man återigen mycket. Ett förslag om kraftigt förstärkt högkostnadsskydd i sjuklöneansvaret som framför allt gynnar de små företagen är en bra reform som går i rätt riktning. De lovar att underlätta generationsskifte i familjeföretag genom att inte missgynna den som säljer sitt företag till sina barn jämfört med den som säljer till en extern köpare. Självklart kan man tycka. Det skall bli attraktivare att ta ett lärlingsjobb eller att anställa en lärling. De satsar oerhörda 150 miljoner (!) på att höja ersättningen till lärlingar i gymnasiet från 1.000 kronor till 2.000. Har man en lärlingsanställning med kollektivavtal ges pengarna till arbetsgivaren som del av lönen. Därmed anser man sig definitivt ha infört begreppet lärlingslön i Sverige och europeiserat lärlingsutbildningen. Hur många småföretagare tar den tveksamma moroten? YA-jobb med låga ersättningar och kollektivavtal lockar inte. Vart tog förslaget till ett välfungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem som Björklund lade fram i Almedalen 2013 vägen? Överkört i Alliansen. Bättre kan ni och det vill till om ni skall få hundratusentals röster från landets småföretagare.
Småföretagarnas riksförbund
Leif Svensson,
förbundsordförande
Lennart Erlandsson,
förbundssekreterare