Det bor cirka 675.000 sverigefinländare i Sverige. Det motsvarar ungefär sju procent av hela landets befolkning. Många av dem som flyttade till Sverige på 1950-1960-talen börjar bli äldre, vilket betyder att behoven av vård och omsorg med finska som språk ökar för varje dag. Det är färre äldre barn som läser och talar finska idag, vilket i sig minskar möjligheterna till att få en bra språkgrund och givetvis en extra merit vid framtida yrkesval.
År 2000 och 2009 utsåg regeringen ett antal kommuner att vara finska förvaltningsområden. Ytterligare kommuner har anslutit sig frivilligt. Reformerna har börjat ge effekter och det är dags att höja tempot och förhoppningsvis få fler kommuner och landsting att bli finska förvaltningsområden. På sikt är det helt rimligt att hela Sverige ska omfattas av samma rättigheter som dagens förvaltningsområden. Det behövs ett tydligt nationellt språkpolitiskt handlingsprogram.
Det finns många praktiska utmaningar som måste hanteras av kommunerna, landstingen och staten. Rätten till finskspråkig förskola måste garanteras i praktiken. Föräldrarna måste få mer information för att våga satsa på finska hemma. Skolinspektionens granskning visar bland annat att kommunernas information om rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk ofta brister. Så får det naturligtvis inte vara. Finskan och de övriga nationella minoritetsspråken har en särställning inom modersmålsundervisningen och ska så ha. Kraven på att vårdnadshavare ska ha språket som modersmål slopas nu i gymnasieskolan. I de obligatoriska skolformerna slopas också kraven på förkunskaper. Det är bra, men en socialdemokratiskt ledd regering är beredd att komma med ytterligare förslag om det visar sig att detta inte räcker.
Det var under den socialdemokratiska regeringen som de nationella minoriteterna erkändes och vi socialdemokrater har förespråkat alla de förstärkningar som utökat rätten till modersmålsundervisning för dessa grupper. Modersmålsundervisningen måste alltid vara av god kvalitet och då är läraren central. Vi har därför drivit i riksdagen att modersmålslärare ska ingå i legitimationsreformen. Vi är beredda att ta ytterligare steg och säger att om kvaliteten kan garanteras så ser vi positivt på fjärrundervisning eftersom vi vet att Skollagens nuvarande bestämmelse om att huvudmannen inte är skyldig att erbjuda undervisning om det saknas en lämplig lärare gör så att barn och unga som har rätt till modersmålsundervisning riskerar att inte få det.
Rekryteringsplaneringen måste också påbörjas innan en stor del av den befintliga finskkunniga barn- och äldreomsorgspersonalen och lärarkåren går i pension. Användningen av finska språket hos olika personalkategorier måste främjas effektivt genom fortbildning. Yngre personer vars föräldrar, mor- eller farföräldrar invandrat måste stödjas och uppmuntras att använda finskan i sitt arbete och i vardagen generellt.
Finskan är ett nationellt minoritetsspråk enligt lag, riksdag och regering måste möta upp den kritik som framförts av Europarådet avseende bristen på lärare, läromedel och lärarutbildningar för de nationella minoritetsspråken. Kvalitetssäkra utbildning i det finska språket så att det blir likvärdigt över hela landet. Finska språket bör bli en merit och på sikt ett krav vid ansökningar till vissa kommunala och landstingskommunala tjänster.
De svenska och finska banden har alltid varit starka. Sverige och Finland var ett land fram till 1809, och därefter har länderna i olika omfattning haft stöd av varandra. För oss Socialdemokrater är det därför viktigt att det finska språkets ställning som minoritetsspråk i Sverige bottnar i ett nationellt språkpolitiskt program som långsiktigt garanterar praktisk handling och uppfyllande av intentionerna i minoritetsspråklagen.
Pyry Niemi (S),
riksdagsledamot
Raimo Pärssinen (S),
riksdagsledamot
Hans Ekström (S),
riksdagsledamot