Man kan inte köpa sig lycka lyder ett gammalt ordspråk. Det kanske stämmer. Men vi vet att man kan köpa sig olycka. Farliga leksaker, hus med fuktskador eller försäkringar som inte täcker det man trodde. Undersökningar visar att åtskilliga konsumenter saknar grundläggande kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och många efterfrågar stöd.
Vi som skriver under denna artikel, konsumentminister och ordförande för organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, vill tillsammans med kommunpolitiker runt om i landet arbeta för bättre villkor för konsumenterna och den kommunala konsumentvägledningen.
Många kommuner arbetar redan i dag mycket med sin konsumentvägledning. Samtidigt får Konsumentverket årligen cirka 80.000 kontakter från konsumenter som hoppas på hjälp med sina ärenden. Konsumentverket har dock i dag inget uppdrag att hantera enskilda fall. Detta gör många konsumenter besvikna och uppgivna. Den kommunala konsumentvägledningen är ett åtagande som är frivilligt. Över en halv miljon konsumenter står därför utan stöd för de råkar bo i en kommun som inte erbjuder tjänsten. Kommunernas konsumentvägledningar är dessutom många gånger okända för ett stort antal konsumenter liksom att det existerar konsumentbyråer för finans-, försäkrings- och energimarknaderna.
Kort sagt: Stödet är splittrat, ojämnt, okänt och otillräckligt. Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp om informationen och vägledningen till konsumenterna. Regeringen satsar därför de närmaste fyra åren mer än 60 miljoner kronor för att skapa en samordnad konsumentupplysningstjänst. Detta är den största konsumentsatsningen i Sverige på två decennier.
Upplysningen kommer att bestå av ett telefonnummer och en webbaserad informationstjänst likt sjukvårdsupplysningens. I Nederländerna jobbar man med konsumentstöd på detta sätt sedan flera år och har positiva erfarenheter. Konsumentverket ska samordna tjänsten, som ska finnas på plats under våren 2015 och skapas genom statlig, kommunal och privat samverkan.
Konsumentupplysningen innebär att det stöd som både den kommunala konsumentvägledningen och de privata konsumentbyråerna ger blir lättare att marknadsföra. Via telefon- och webbtjänsten ska konsumenten kunna få övergripande svar. Frågeställningar som är lokala eller som bedöms kräva personligt möte kopplas, när så är möjligt, till den kommunala konsumentverksamheten. Frågor som kräver specialistkunskaper slussas vidare till berörda myndigheter eller konsumentbyråer.
Vi vill understryka att vi önskar att kommunerna med denna reform värnar sin viktiga och betydelsefulla konsumentvägledning. Det finns åtskilliga konsumenter som fortfarande behöver ett personligt stöd, det kan handla om språksvårigheter, att man är äldre eller har olika former av funktionshinder. Att dessa konsumenter ges en mer riktad hjälp är också ett av syftena med upplysningstjänsten.
En fungerande marknadsekonomi kräver ett starkt näringsliv men det fodrar också välinformerade konsumenter som kan göra medvetna val på en allt mer komplex marknad. Vi behöver därför en konsumentupplysning, på konsumenternas villkor, för alla oavsett var de bor i Sverige.