Vid regeringsskiftet år 2014 tog regeringen över en utveckling i sjukfrånvaron som pekade åt helt fel håll. Kostnaderna för sjukskrivningarna har nu ökat med närmare 70 procent sedan 2010. Detta från en borgerlig regering som verkat tro att utförsäkring räcker för att göra människor friska.
Sjukfrånvaron är negativ för vår samhällsekonomi, för arbetsgivarna som förlorar medarbetare till sjukdom och för individen som drabbas. Nu har sjukskrivningarna ökat i fem år och fortsätter att öka. Två av tre sjukskrivna är kvinnor, kvinnors sjukskrivningar ökar snabbare än mäns och den vanligaste orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa. Vi vet också att sjukskrivningarna blir längre och att utgifterna för sjukpenningen förväntas öka med ytterligare 19 miljarder fram till år 2019. Ett reformutrymme som hade kunnat göra nytta för jobben, i skolan, i vården och i andra viktiga delar av vår välfärd.
Att kvinnor är överrepresenterade i statistiken handlar om flera saker, dels att kvinnor i dag arbetar i högre utsträckning än förr, samtidigt som de fortfarande tar ett större ansvar än män för hem och familj. Dels att arbetssituationen i många kontaktyrken är pressad, med låg kontinuitet och för få kollegor, ofta delade turer och liten förmåga att påverka sin arbetssituation. Kiruna och Luleå ligger båda på Sveriges topp tio-lista över kommuner som erbjuder flest heltider i den offentliga sektorn. Det är bra, eftersom det stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden och innebär en högre kontinuitet i arbetet. I vissa kommuner som tagit tag i heltidsfrågan har vi redan kunnat se sjunkande sjuktal, särskilt för korttidsvikarier.
Men utvecklingen i hela landet är allvarlig. För att vi tillsammans ska klara att bryta den måste samhällets alla aktörer hjälpas åt. Regeringen, berörda myndigheter, arbetsgivarnas parter och hälso- och sjukvården måste tillsammans ta ansvar. Regeringen har därför satt upp ett mål som verktyg. Fokus är att nå ett sjukpenningtal om nio dagar år 2020, vilket innebär en tredjedel lägre än prognosen och motsvarar 17 miljarder i lägre utgifter och 80 000 personer som inte behöver bli sjukskrivna. Det är ett ambitiöst mål men svåra utmaningar kräver tuffa målsättningar.
För att nå målet har regeringen tagit fram ett brett åtgärdsprogram i sju delar som fokuserar på att förebygga och förkorta sjukfrånvaron. Det görs genom förebyggande åtgärder, rätt insatser under sjukfallet och bra stöd tillbaka till jobb. Det handlar exempelvis om hälso- och sjukvårdens förutsättningar att stötta de som blir sjuka, om arbetsgivarnas roll i det förebyggande arbetet, och om att ge Försäkringskassan förutsättningar att göra de prövningar de behöver göra, så att insatser kan göras i rätt tid.
På ett komplext problem finns tyvärr inga enkla lösningar. Om vi både ska bryta utvecklingen och på riktigt komma tillrätta med sjukfrånvaron behöver vi mindre utförsäkringspolitik och mer långsiktighet. Regeringen slopar nu den bortre tidsgränsen och tar med åtgärdsprogrammet ett stort och efterlängtat första steg för att på riktigt minska ohälsan och sjukskrivningarna.
Annika Strandhäll (S),
socialförsäkringsminister
Fredrik Lundh Sammeli (S),
ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott