Straffbeskatta inte svensk vattenkraft

Kraftkälla. Skatten utgör nu, enligt debattören, 95 procent av vad kunderna betalar för vattenkraftsel.

Kraftkälla. Skatten utgör nu, enligt debattören, 95 procent av vad kunderna betalar för vattenkraftsel.

Foto: Vattenfall/Hans Blomberg

Norrbottens län2015-10-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

The Beatles skrev 1966 låten "Taxman". Den inleds med raderna "Let me tell you how it will be. There's one for you, nineteen for me. Cos I'm the taxman, yeah, I'm the taxman".

Ingen trodde väl att denna text 50 år senare skulle illustrera hur Sverige beskattar sin viktigaste förnybara kraftkälla - vattenkraften. Men så är det. Skatten utgör nu 95 procent av vad kunderna betalar för vattenkraftsel.

I slutet av sommaren betalade en kund med rörligt elpris 51 öre för en kilowattimme, kWh, el från svensk vattenkraft. Dessa 51 öre fördelar sig på fyra delar. Drygt 10 öre är moms och knappt 30 öre är energiskatt. Det återstår 11 öre som är vad elhandelsbolaget betalat för elen på den elbörsen, 11 öre som producenten får betalt per kWh. Men på produktionssidan finns en fastighetsskatt som idag motsvarar cirka 9 öre per producerad kWh.

Det återstår alltså 2 öre som går till kraftbolaget. Två öre av de 51 som kunderna betalar. Två öre som ska betala löner, drift, underhåll, forskning och utveckling - liksom alla efterfrågade investeringar i ny förnybar produktion.

"There's one for you, ninteen for me".

95 procent staten och 5 procent till producenten.

Straffbeskattningen av vattenkraft är inte partiskiljande. Regeringarna har överträffat varandra i att ta allt mer av hushållens energikostnader till statskassan.

Kommersiell fastighetsskatt är 0,5 procent. Historiskt har vattenkraften haft en högre skattesats (1,2 procent), men under de senaste 10 åren har den höjts steg för steg: Först till 1,7. Sedan till 2,2. Och senast till 2,8 procent.

Skälen har varierat. Först skulle vattenkraften betala mer då vindkraften fick sänkt skatt (från 0,5 till 0,2). Sedan kom en "tillfällig" höjning (och det gick som det brukar med "tillfälliga skatter").

Den senaste höjningen till 2,8 procent motiverade dåvarande finansminister Anders Borg med att revisionsplikten för småföretag avskaffades. Detta ansågs leda till risk för skattefusk vilket måste kompenseras. Vattenkraften fick betala, även om kopplingen mellan skattefuskande småföretag och produktion av förnybar el är minst sagt otydlig.

Resultatet är att den som i dag laddar sin elbil med el från svensk vattenkraft betalar 95 procent av bränslekostnaden i skatt. Kör man i stället på bensin utgör skatten enbart 62 procent. Om man i stället för att köra sitter hemma och röker och dricker (två produkter kända för hård beskattning) slipper man undan med 73 procent (tobak) respektive 80 (sprit).

De flesta inser att detta är helt orimligt. Det borde också de politiker som senare i höst ska företräda Sverige i klimatförhandlingarna i Paris inse.

Fredrik Karlsson,

kommunikationsdirektör, Fortum Sverige