Sverige behöver en bättre jaktpolitik

Jakt. Det finns ett stort behov av att lyfta fram jägarkårens betydelsefulla samhällsuppdrag menar debattören.

Jakt. Det finns ett stort behov av att lyfta fram jägarkårens betydelsefulla samhällsuppdrag menar debattören.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Norrbottens län2015-03-19 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I stora delar av Glesbygdssverige är älgjakten kultur. Semestern och årscykeln kretsar kring jakten och fisket. Jakt och jägare har samtidigt en negativ stämpel bland många storstadsbor. Det stigande intresset för jakt bland storstadsbor - många av dem inflyttade från landet - utgör en motvikt härvidlag. Jakten blir en brygga mellan stad och land.

Men det finns ändå ett stort behov av att lyfta fram jägarkårens betydelsefulla samhällsuppdrag. Svenska jägarförbundets medlemmar deltar i skyddsjakt och gör eftersök vid viltolyckor. De ansvarar för inventering och rapportering om viltstammarna, något som exempelvis bidrar till att begränsa spridningen av sjukdomar. Jägarna utför därmed uppgifter som skulle vara komplicerade och ytterst kostsamma om någon annan gjorde dem. Detta är värt att påminna om. Drygt 45 000 eftersök efter trafikskadat vilt görs varje år och det är tack vare jägarkåren som vi har en uppfattning om viltstammarnas storlek.

Svenska jägarförbundet får årligen ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket för detta. Det handlar dock inte om skattemedel som det ibland felaktigt påstås. Pengarna kommer från Viltvårdsfonden som bygger på viltvårdsavgiften, en avgift som landets drygt 300 000 jägare årligen betalar in.

Enligt Naturvårdsverket ska viltvårdsavgiften användas för att ”främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen”.

Även om Svenska jägarförbundet regelmässigt får merparten av medlen från viltvårdsfonden betalas även pengar ut till polisen, länsstyrelser och Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Jo ni läste rätt. Samma förening som varje år överklagar den vargjakt som lagens bokstav tillåter inkasserar medel från jägarna.

Dessutom ger Naturvårdsverket två bidrag till SNF för att de ska kunna domstolspröva vargförvaltningen i Sverige. Ett bidrag på 1,5 miljoner kronor per år till projektet Miljörätt - som bland annat ska användas till att pröva lagligheten av licensjakt på varg - och ett bidrag på en miljon kronor som inriktas mot EU-arbetet där vargförvaltningen är en del. Samtidigt är det Naturvårdsverket som enligt jaktlagen beslutar om licensjakt.

Det är en märklig ordning när lagstiftaren säger en sak och en statlig myndighet betalar ut pengar till en förening vars mål verkar vara att inte lagstiftningen skall fungera i praktiken. För vem skulle komma med förslaget att Skatteverket skall betala ut ett rejält bidrag till Skattebetalarnas förening?

Ulf Berg (M),

riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson