Nu är det sommar. För de allra flesta barn innebär ett sommarlov mycket lek och spring i benen. Hjulningar och fotbollsspel på gräsmattor, dyk, simning och lek i vattnet och hopp blandat med skratt från studsmattan under de ljusa sommarkvällarna.
Efter sommarlovet är det dags för skolstart. Även om fler än 145 000 barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar från Ystad till Kiruna varje dag, vet vi också att det spontana idrottandet allt oftare byts ut mot stillasittande framför ipads, mobiler och tv-spel. Gustav Fridolin och regeringen måste ta ansvar för att alla barn får möjlighet till en bättre hälsa. I många år har larmrapport efter larmrapport varnat för att fler barn blir mer inaktiva. De negativa effekterna av ökat stillasittande är många - sämre hälsa, självkänsla och självförtroende bland annat. Dessutom pekar flera rapporter på sambandet mellan sämre hälsa och sämre skolresultat. Skolan är den plats där vi når alla barn och där har vi möjlighet att påverka framtida vanor.
Vi vill därför:
• att ämnet idrott och hälsa i ett första steg utökas med 100 timmar under grundskolan.
• att elever får minst 60 minuter rörelse per dag utöver ämnet idrott och hälsa.
Sverige ligger i dag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan. Det är mycket angeläget att regeringen driver på för ökad fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa. Idrottsrörelsen har under många år aktivt verkat för mer idrott och rörelse invävt under skoldagen, på raster eller på fritids. Skolidrottsföreningarna är på många skolor en motor i det arbetet och bidrar samtidigt till att nå skolans uppdrag som demokratifostrare. I den nya danska folkeskolan har man efter en lagändring anpassat undervisningstiden så att eleverna får motion och rörelse i genomsnitt 45 minuter om dagen. Arbetet har skett i samverkan med det lokala föreningslivet. World Health Organization, WHO, rekommenderar fysisk aktivitet för barn och unga i minst 60 minuter om dagen. Därför vill vi att Gustav Fridolin och regeringen tittar på det danska exemplet men inte nöjer sig med mindre än 60 minuter.
Att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. Det handlar om vilka vanor vi skapar för dagens barn, det vill säga morgondagens vuxna.
När Skolverket 2015 presenterade ett nytt förslag till timplan för grundskolan fanns 100 timmar extra till idrott och hälsa. Bakgrunden till förslaget var bland annat Bunkefloprojektet, ett känt svenskt samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning där eleverna som deltar har daglig fysisk aktivitet.
I Bunkefloprojektet ökade andelen behöriga till gymnasiet med åtta procent, hela 13 procent för pojkarna. Bonuseffekter blev bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka. Dessutom deltog alla elever och fick betyg i idrott och hälsa i årskurs nio.
Det har länge varit dags att ta detta på allvar. När sommarlovet är slut får det inte innebära att hoppandet, studsandet eller simmandet är slut. Barn är fulla av rörelseglädje med massor av spring i benen. Nu har Gustav Fridolin chansen. Låt dem fortsätta röra på sig - för ett starkare Sverige.
Leif Nordström,
ordförande Norrbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna
Björn Eriksson,
ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna