Sveriges försvarsförmåga måste stärkas redan i år

Försvaret. Det behövs konkreta och verkningsfulla insatser, med start redan i år, för att stärka vårt lands säkerhet och försvarsförmåga, menar debattörerna.

Försvaret. Det behövs konkreta och verkningsfulla insatser, med start redan i år, för att stärka vårt lands säkerhet och försvarsförmåga, menar debattörerna.

Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

Norrbottens län2017-01-19 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget måste tas på största allvar. Krig och konflikter i bland annat Syrien, ett allt mer aggressivt Ryssland samt flera fasansfulla terrordåd innebär prövningar som i hög grad påverkar Sverige. Det behövs därför konkreta och verkningsfulla insatser, med start redan i år, för att stärka vårt lands säkerhet och försvarsförmåga.

Moderaterna drev, i det förra försvarsbeslutet, på för att för att Försvarsmakten skulle få mer resurser, jämfört med regeringens förslag. Det var ett första viktigt steg, samtidigt får det inte hindra oss från att agera före nästa försvarsbeslut, som planeras först år 2020, när omvärldsläget ställer nya krav.

Moderaterna föreslår därför att hela samhällets krisberedskap måste stärkas. Förmågan att stå emot dagens breda hotbild som innefattar både militära och civila hot måste öka. Vi vill därför stärka totalförsvaret och samhällets krisberedskap. Ökad IT-säkerhet och att Säkerhetspolisen har tillräckliga verktyg och resurser är centrala delar.

Arbetet för att gå med i Nato behöver påbörjas. Vi måste stärka vårt eget försvar, samtidigt är samarbetet med Nato avgörande. Samarbete kan dock inte ersätta fullt medlemskap. Det som på ett avgörande sätt skulle stärka vår försvarsförmåga samt bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde är ett svenskt Natomedlemskap.

Resurserna till försvaret måste öka rejält. Vi vill skjuta till minst 500 miljoner kronor redan i år till försvaret. Därtill vill vi att försvarsanslaget höjs med två miljarder kronor 2018, och sedan ökas till tre miljarder kronor per år i permanent höjning av anslagen från 2019 och framåt. Sammantaget innebär det att försvaret skulle få 8,5 miljarder kronor extra under nuvarande inriktningsperiod, utöver de redan beslutade resursökningarna.

Vid Rikskonferensen i Sälen nyligen välkomnade överbefälhavare Micael Bydén att det nu finns en debatt om ökade resurser till försvaret för att skapa förutsättningar för en ökad operativ effekt.

Det står allt mer klart att regeringens säkerhetspolitik inte håller måttet. Den nationella säkerhetsstrategin, som nu har presenterats, visar på ännu ett tillkortakommande då det saknas svar om hur den ska omsättas - och den innehåller varken en krona mer till försvaret eller till Polisen. Att Stefan Löfven inte levererar i dessa avgörande frågor riskerar att försvaga Sverige.

I stället behövs en plan för ett starkare Sverige, där ett starkt sammanhållet försvar ingår, som tar svensk säkerhetspolitik framåt. Och vi behöver agera redan nu - vi har inte tid att vänta.

Hans Wallmark,

försvarspolitisk talesperson (M)

Karin Enström,

utrikespolitisk talesperson (M)