Regeringen satsar pengar på att utveckla skolan. Det är bra. Fokus handlar om att stödja kommunerna att snabbt agera när det gäller barns förutsättningar att klara sin utbildning. Insatser ska sättas in tidigt för att motverka grava problem senare i livet. På sikt väntas det leda till positiva effekter i att bekämpa socialt och ekonomiskt utanförskap.
Regeringen har räknat ut att för 2016 handlar det om en resursförstärkning på 4 600 kronor per elev. Av det följer att stora kommuner (med många elever) får ett kännbart resurstillskott. Omvänt får kommuner med litet elevunderlag mindre resurser. Logiken bakom detta är att förutsättningarna är desamma oavsett vilken kommun det är frågan om.
Sanningen är emellertid den att utmaningarna är mycket ojämnt fördelade över länet.
Skolverkets databaser visar att skolresultaten varierar kraftigt och att det finns stora skillnader direkt knutna till kommunernas skilda demografiska förutsättningar, till exempel avseende hur många föräldrar som har högskoleutbildning, var skolorna finns och svårigheter med att kunna rekrytera behörig personal etcetera.
Frågan är vad man kan förvänta sig för förändringar för 14 500 000 kronor (länets största kommun) jämfört med 440 000 kronor (länets minsta kommun). Ett tillskott på en knapp halv miljon är mycket lite då den första tröskeln utgörs av vad en nyanställning kostar. Man kan inte nyanställa personal där behovet är som störst inte minst avseende behörighet och utvecklingsmöjligheter. Sant är också att dessa utmaningar saknas på de större orterna, inte minst innebär närheten till högre utbildning en enorm tillgång för de orter som huserar bland annat en lärarutbildning.
Mot bakgrund av det föreslår vi att man gör om beräkningsgrunden. Vi menar att statens riktade åtgärder måste ta hänsyn till faktiska villkor snarare än enbart luta sig tillbaka på enkla befolkningsmått. En alternativ fördelningsnyckel vore att ta hänsyn till elevers skolresultat och särskilt stötta de kommuner som har stora utmaningar att hantera. En annan beräkningsgrund kunde vara att utgå från kommunstorlek, men tänka tvärtom och särskilt stötta mindre kommuner som uppvisar ett lägre elevantal. Vi får inte glömma bort att 440 000 kronor är en mycket liten summa pengar att fördela på en stor förvaltning.
Vår utbildningsminister aviserar glädjande nog en framtida justering av beräkningsgrunderna. Vår uppfattning är att det redan i dag finns starka skäl att ta hänsyn till de mycket skilda demografiska förutsättningarna som råder i länet.
Mot bakgrund av det föreslår vi en omvänd progressiv skala där den enkla logiken är att minst får mest och störst får minst räknat per elev. En satsning av detta slag skulle dessutom stärka den inriktning som regeringen utlovat för att skapa goda förutsättningar också utanför regioncentrum.
Peter Waara,
kommunalråd (S) Haparanda kommun
Lotta Åhman,
kommunalråd (S) Arvidsjaurs kommun
Britta Flinkfelt Jansson,
kommunalråd (S) Arjeplogs kommun
Mikael Larsson,
kommunalråd (V) Överkalix kommun
Sara Karlsson,
kommunalråd (C) Överkalix kommun
Robert Bernhardsson,
kommunalråd (S) Jokkmokks kommun
Harry Rantakyrö,
kommunalråd (S) Pajala kommun