TTIP-avtalet är missuppfattat

TTIP-förhandlingarna. Frihandelsavtalet som just nu förhandlas mellan EU och USA är inte bara väldigt omtalat utan också missuppfattat, enligt debattören.

TTIP-förhandlingarna. Frihandelsavtalet som just nu förhandlas mellan EU och USA är inte bara väldigt omtalat utan också missuppfattat, enligt debattören.

Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

Norrbottens län2015-08-17 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik till debattinlägget "TTIP är ett hot mot regionala leverantörer" infört i Norrbottens Kuriren den 22 juli 2015 .

Sällan har ett frihandelsavtal varit så omtalat som det frihandelsavtal som just nu förhandlas fram mellan två av världens största ekonomier, EU och USA (TTIP). EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström har därför från sitt tillträde strävat efter stor öppenhet och dialog, exempelvis genom att offentliggöra utkast till avtalstexter. Men trots att det erbjuds en unik transparens i just TTIP-förhandlingarna cirkulerar fortfarande en del myter och i flera fall rena felaktigheter kring avtalet.

Debattinlägget i Norrbottens Kuriren den 22 juli innehåller några av de vanligaste missuppfattningarna. I denna hävdas att EU skulle kunna ändra sin lagstiftning vad gäller hormoner i kött, genmodifierad mat, bekämpningsmedel, energikvalitet eller kemikalier som ett resultat av amerikanska krav. Detta är omöjligt. EU:s lagstiftningsprocess påverkas inte av TTIP-förhandlingarna och nuvarande EU-regler för hälsa, livsmedel, miljöskydd och kemikalier liksom för alla andra områden fortsätter att gälla.

Dessa kan endast förändras om EU:s medlemsländer och institutioner själva väljer att förändra dem. Den svenska riksdagen och den amerikanska kongressen fortsätter också att lagstifta om tjänster som rör det allmänna intresset som hälsovård, skola eller sociala tjänster. Påståendet i artikeln att "tjänsteföretagen ser avtalet som en garant för att fortsätta ta ut vinster i välfärden" saknar helt grund.

Vad TTIP-förhandlingarna i stället syftar till är att sänka tullar, ta bort handelshinder på nya områden samt identifiera sektorer där regelverken i USA och EU överensstämmer så att onödiga dubbla kontrollsystem kan tas bort. Tvärtemot vad som hävdas i debattinlägget är det framförallt de små och medelstora företag som tjänar på dessa förändringar.

En annan farhåga som nämns är att TTIP skulle innebära att kommuner och regioner tvingas upphandla internationellt. Det är då viktigt att påpeka att TTIP inte kommer att påverka svenska myndigheters valmöjlighet att lägga ut en offentlig tjänst på entreprenad eller att producera den internt. Inte heller berörs myndigheters möjligheter att välja varor och tjänster som rör allmänhetens intresse till exempel vad gäller skola, sjukvård eller sociala tjänster. Det enda som TTIP ändrar är att svenska företag i USA och amerikanska företag i Sverige inte får lov att diskrimineras.

Debattinlägget nämner även planerade skiljedomstolar, så kallade ISDS - "investor-to-state-dispute settlement", där tvister mellan företag och stater kan avgöras. Sådana domstolar är inget nytt. Tvärtom, internationella skiljedomsförfaranden har länge varit en fundamental grundsten för att möjliggöra global handel. Fördelen med alternativa tvistlösningstjänster som ISDS är dels att processen är kostnadseffektiv och flexibel, dels att tvistlösningen sker i ett neutralt forum. Samtidigt är ISDS-paragraferna i flera avtal ålderdomliga och behöver moderniseras. EU-kommissionen arbetar nu tillsammans med medlemsländerna och Europaparlamentet för att skapa ett modernare, öppnare och mer rättssäkert system än dagens.

Artikelförfattarna nämner slutligen rädslan för en urholkad demokrati på grund av förslaget att upprätta mer regleringssamarbete under TTIP. Denna rädsla är obefogad då detta samarbete endast kommer att ha en rådgivande funktion för att minska den transatlantiska byråkratin. Lagstiftningsprocesserna i Sverige, EU eller USA varken förändras eller undermineras.

Handel skapar jobb, tillväxt och stärker konkurrenskraften. Detta gäller i synnerhet oss i Sverige som byggt en stor del av vårt välstånd på frihandel. I Sverige är i dag över 870 000 jobb beroende av vår export och mer än 120 000 jobb beroende av exporten till USA. EU:s handelspolitik måste utformas så att vår exportsektor kan fortsätta att dra nytta av den högre tillväxten i vår omvärld, samtidigt som vi bevarar våra höga standarder vad gäller miljöskydd, livsmedel och hälsa.

Katarina Areskoug Mascarenhas,

chef för EU-kommissionens representation i Sverige