Vi vill tacka Charlotte Unger för hennes artikel "Fortsatt satsning på förnybar energi är bäst för Sverige". Vi utgår i vår replik från tre huvudlinjer: Subventioner, protektionism, samt konflikten med basindustrin.
1. Subventioner och + 60 procent
Unger hävdar att vindkraften får precis samma stöd som andra förnybara kraftslag, såsom vatten- och biokraft. Detta är felaktigt. Storskalig vattenkraft är inte stödberättigad. Vindkraften har politisk gräddfil.
Av stödet genom elcertifikatsystemet har bara 25 procent gått till vindkraften påpekar Unger. Det kan stämma - kraftvärme var tidigare dominerande. Men intressantare är att se till vad som sker på senare år: vindkraften har kommit att helt dominera systemet och utgör nu tre fjärdedelar av nya anläggningar.
Energimyndigheten föreslår nu en höjning av kvotplikten*) med 60 procent, vilket vindindustrin länge krävt. Den justeras enligt förslaget upp per den 1 januari 2016 från 14 procent till 23 procent, det vill säga ökningen är 60 procent. Eftersom förnybar energi endast utgör en mindre del i elsystemet, så slår höjningen också endast till en mindre del mot elkunderna. Branschen hoppas säkert att höjd kvotplikt ska öka efterfrågan på certifikat och höja priset på dessa - i så fall ökar subventionen till vindbolagen med mer än 60 procent.
Bakgrunden är att vindkraften byggs ut kraftigt, samtidigt som kärnkraft och vattenkraft går med hög tillgänglighet. Resultatet blir överskott som ger dumpade priser och förluster bland de finansiellt svaga vindkraftbolagen. Regeringen (Miljöpartiet) vill hjälpa vindindustrin på traven, alltså subventionerar man allt mer. Subventioner som innebär att vi genom lågprisexport betalar för grannländernas el.
Unger nämner SCA:s ledning som exempel på klokskap och omdöme. Det är naturligtvis de förväntade höga subventionerna som varit en viktig del av inspirationen.
2. Europaisolering och protektionism
Om vi visste vad som väntar EU i stort, och dess tänkta gemensamma elmarknad i synnerhet, hade vi ett annat läge. Men tyvärr är osäkerheten stor - och växande.
Svensk Vindenergi har givit teknikkonsulten SWECO i uppdrag att göra en så kallad scenariostudie av vad olika utbyggnadsscenarier skulle föra med sig. Som väntat kommer man fram till att ju mer utbyggnad desto bättre. Men SWECO reserverar sig för att ifall EU-utvecklingen inte blir som man antagit - det vill säga bra - så kan resultaten förändras. Svensk Vindenergis förra vd skriver förordet, och sammanfattar att vi har allt att vinna på att fortsätta satsningen på förnybar el och utlandsförbindelser.
Svensk Vindenergi ser som sitt uppdrag att vara oförblommade optimister vad gäller Europa. Vi menar att i det osäkra nuläget bör vi vara försiktiga. Att vårda vårt elförsörjningssystem innebär också att vårda vår miljö.
3. Vindkraftens konflikt med basindustrin
Förädling av råvaror (som skog och malm/stål) förutsätter baskraft. Konkurrenskraftig svensk el är ännu en konkurrensfördel, och fler europakablar leder till prisutjämning. Vi har idag ett väl fungerande elsystem.
En stark kraftbalans skyddar svensk industri, skriver Unger. En stark effektbalans innebär eltillförsel även då det inte blåser. Basindustrin måste ha tillgång till baskraft. Vår vatten- och kärnkraft fyller idag den funktionen. Men i en öppen europamarknad kommer den vid stiltje inte att räcka till alla. Vad säger att svensk basidustri då ska ha första tjing?
Vi har 400 000 jobb i basindustrin att vara rädda om. Den samlade vindkraften bidrar endast med sex procent av installerad effekt i vår effektbalans - vindkraftens bortglömda akilleshäl. Vi bygger in opålitlig elproduktion i vårt elsystem.
I den nya rödgröna regeringen är Miljöpartiet tongivande i energi- och klimatfrågor. Ambitionen är att så snart möjligt med hjälp av regelverk och skatter/avgifter fasa ut kärnkraften, till förmån för förnybara alternativ. Det ligger naturligtvis i vindindustrins särintresse.
Man har vunnit det första slaget efter valet. En utvecklingsavdelning för kärnkraft läggs ned, en planerad kapacitetsutbyggnad avbryts, snart stängs kanske den första reaktorn.
Det är mot den bakgrunden man ska se den planerade 60-procentiga höjningen av subventionsnivån. Tyvärr är det inte industrivänner som sitter vid ratten.
Henrik Wachtmeister,
för Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Jan Hedman,
för föreningen Borta Med Vinden i Vansbro
*) Fotnot: Kvotplikten anger (något förenklat) den procentandel av elhandelns totala årliga inköp som måste komma från förnyelsebara energikällor.