Skoltrötthet och bristande motivation i gymnasieskolan kan inte lagstiftas bort genom att tvinga alla under 18 år till skolbänken. Och vad ska hända efter att de har fyllt 18 år, Fridolin?
Varje år avbryter cirka 10 000 unga sin gymnasieutbildning. Detta trots att både elever och lärare vet att en gymnasieexamen fordras på nästan alla arbetsplatser i dag. De rödgröna talar om lagstiftning men det här är ett problem som inte låter sig lösas så enkelt som den nya regeringen tycks tro. Varken skoltrötta, kunskapssvaga elever eller lärare skulle tjäna på de rödgrönas förslag om att göra gymnasieskolan obligatorisk. I stället är det föga förvånande faktorer som tidigt stöd och hjälp, tydliga kunskapsmål och engagerade lärare som kan förhindra avhopp från gymnasiet.
Alliansen har under sina åtta år lagt grunden för att det ska finnas många och breda vägar för att varje ungdom ska hitta sin plats. Dels genom viktiga reformer med kunskap i fokus, dels genom stora ekonomiska satsningar och lägre trösklar in på arbetsmarknaden. Då det gäller gymnasieåren har grundskolan och studie- och yrkesvägledarna ett mycket stort ansvar för att eleverna hamnar på rätt utbildning oavsett om den är teoretisk eller praktisk. Tyvärr har praktiska gymnasieutbildningar haft viss motvind efter Socialdemokraternas oupphörliga prat om att alla måste ha en universitetsexamen. Denna retorik är för mig en gåta och kravet på att alla nu ska tvingas läsa in grundläggande behörighet till universitetet tror jag inte kommer gynna situationen eftersom utbildningarna då blir än mer krävande för alla. Och vad är problemet?
Om jag är jurist och vill bli bagare så måste jag komplettera min utbildning. Det är inget konstigt med det. Självklart måste jag då gå en utbildning för att lära mig tekniken och grunderna för att klara hantverket bakning. Lika naturligt måste det väl då också vara att jag som bagare måste komplettera mina studier för att bli jurist. Men så ser det inte ut i den rödgröna världen. Där har det i stället hetat att Alliansen stänger dörrar och sänker kunskapsnivåer. Men varför dörren skulle vara stängd om jag först väljer att bli bagare och sedan jurist, men öppen om jag väljer att plugga i den omvända ordningen är för mig en mycket märklig syn och snarare en värdering av kunskap.
Vi måste till varje pris minimera avhoppen från gymnasiet. Men vi får inte hamna i irrgångar där vi lämnar kunskapslinjen till förmån för att tvinga elever att sitta av tiden innanför skolans väggar. Vi får heller inte låta oss styras in i den debatt där de rödgröna ser praktisk kunskap som mindre värd än teoretisk. Ett samhälle behöver både och.
Betty Malmberg (M),
riksdagsledamot från Östergötland, ledamot i utbildningsutskottet