Den 22 och 23 september 2014 antog FN:s generalförsamling Urfolksresolutionen vilken är ämnad att stärka FN:s Urfolksdeklarationen från 2007.
Urfolksresolutionen kommer att inkluderas i den så kallade UPR rapporten som Sverige, vart fjärde år, skriftligen ska lämna in till FN:s råd för mänskliga rättigheter. I rapporten ska Sverige beskriva vilka åtgärder som vidtagits och vilka man tänker vidta för att implementera mänskliga rättigheter i samhället.
Resolutionen stärker ursprungsfolkens ställning och kan komma att spela roll i förhandlingar med staten vad gäller ny samepolitik och frågor kring, exempelvis, hur samisk rätt ska återknytas till det samiska folket.
Sverige är det enda land i världen som genom lagstiftning knutit ursprungsfolksrätten (renskötselrätten) till en enda näring (rennäringen).
Samer i Sverige har en minst sagt splittrad självbild. I Sametinget finns två kategorier med olika politiska agendor.
1. Den kategori som vill att kollektiv samisk rätt alltjämt ska vara knuten till en näring.
2. Den kategorin som under radarn har ambitionen att knyta denna rätt till ättlingar av forntida lappskatteland, dvs. privatisering av s.k. kronoöverlopps mark.
Min Geaidnu säger sig ha viljan till reformer, men under radarn - av omröstningarna i plenum att döma - egentligen verkar vara nöjda med förhållandet som råder i dag.
Rätten till självbestämmande gör Sametinget till jämbördig part i dialog med staten. Det är viktigt att ta tillvara den positionen för att nå framgång. Kategoritänkandet försvårar detta och leder till stagnation samt hämmar utvecklingen av samers lika rätt och möjligheter.
Det som hittills hänt med ny samepolitik är att staten arbetar på att ta fram en konsultationsordning och att Sametinget ska ta fram formerna för en rättighetskartläggning vars innebörd är oklar.
Snart har halva mandatperioden gått och Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet Svenska samer och Min Geaidnu har suttit med i sametingets styrelse och haft så kallad majoritet i Sametinget, i vart fall en majoritet för att Håkan Jonsson, Jakt och fiske ska vara styrelsens ordförande.
Man sitter still i båten och tycks vara nöjda med detta verkar det som.
För att rätta till systemfelen i svensk samepolitik som infördes genom 1886 och 1928 års renbeteslagar och att samisk rätt återknyts till det samiska folket - där den hör hemma, behövs ett paradigm skifte. Det vill säga ett nytt tänkande, en organiserad strategi samt ändrad attityd och ett agerande som ett folk och jämbördig part vid förhandlingar med staten i frågor kring samepolitiken.
En möjlighet att bryta det politiska dödläget kan vara att Sverige på eget initiativ rättar till de systemfel som man själva har infört och tillämpat i vart fall sedan 1886 och 1928 års renbeteslagar trädde i kraft.
Gör man detta skulle Sverige genom praktisk handling visa att man menar allvar och faktiskt är beredd att uppfylla sina folkrättsliga åtaganden.
Lars-Paul Kroik, Burgfjäll