Vägskatt - bidrag till välfärden?

Skattetryck. Ytterligare en skatt riskerar att allvarligt skada och krympa en bransch som motsvarar fyra procent av BNP, 166 miljarder kronor, menar debattörerna.

Skattetryck. Ytterligare en skatt riskerar att allvarligt skada och krympa en bransch som motsvarar fyra procent av BNP, 166 miljarder kronor, menar debattörerna.

Foto: Johan Wikén

Norrbottens län2016-11-15 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges Åkeriföretag har under lång tid diskuterat frågan om vägskatt. Ett färdigt förslag ska presenteras av regeringen inom några månader. Frågan rör principer kring synen på företagande, konkurrenskraft och att på bästa sätt bidra till det gemensamma välfärdssystemet.

Vår slutsats är att de negativa effekterna av en vägskatt överväger de positiva delar detta skulle kunna medföra. Huvudskälet är att det totala skatte- och avgiftstrycket blir orimligt högt. Vi ät starkt kritiska till ett eventuellt införande av vägskatt. Kostnadsläget för svenska åkare är utan tvekan högst i Europa.

Osakliga och orimliga jämförelser duger inte.

Vi har utrett frågan noggrant. Dels för att identifiera kritiska faktorer för svensk konkurrenskraft, dels för att granska det faktiska vägslitaget. Det gjordes i samarbete med andra aktörer i näringslivet. Vi analyserade även övriga EU-länders eventuella vägskattesystem och omfattning, kostnader och intäkter för respektive land. Att diskutera ökade avgifter blir oförskämt när andra länder tas som exempel för att legitimera förslaget. De som har höga vägtullar/skatter har också några av Europas lägsta drivmedelsskatter. Återigen, helhetssyn behövs. Sverige har en dieselskatt på 5,56 kronor och miniminivån i EU är 3,17 kronor.

Varför ska yrkestrafiken ta kostnader för nöjesbilismens vägslitage?

Motsvarar de planerade intäkterna på fyra miljarder det faktiska slitaget på vägarna? Svaret är nej. Det visar en fristående utredning.

Åkeriföretagen ska betala fyra miljarder för slitage som de facto motsvarar 0,91 miljarder kronor. Det innebär kostnadsökningar om cirka 500 000 kronor årligen för en timmerbil. Endast 25 procent av Trafikverkets underhållskostnader på det statliga vägnätet beror på slitage genom till exempel dubbdäck från personbilar och slitage från tunga lastbilar. 75 procent av vägslitaget beror på andra orsaker som till exempel brister i underhåll, försenat underhåll och byggfel av vägar, något som vi har omfattande erfarenhet av i det här länet.

Våra medlemmar ska med andra ord betala för nöjes- och privatbilismens slitage på vägnätet samt för dåligt underhållna vägar. Vilket politiskt parti har ryggrad nog att föreslå en vägskatt för småbilar, eller för de egna myndigheternas undermåliga underhåll? Ingen.

Vårt beslut tydligt och välgrundat: åkerierna vill bidra till den gemensamma välfärden på alla sätt vi kan. Men ytterligare en skatt riskerar att allvarligt skada och krympa en bransch som motsvarar fyra procent av BNP, 166 miljarder kronor. Är det värt det, regeringen?

Carina Ahlfeldt,

regionchef Sveriges Åkeriföretag Norr

Per-Åke Liljergren,

styrelseledamot Sveriges Åkeriföretag Norr

Anders Ökvist,s

styrelseledamot Sveriges Åkeriföretag Norr