Vi kan konstatera att det finns en del ifrågasättanden att göra när det gäller vägslitageavgifters förträfflighet. En högre skattenivå skulle innebära högre transportkostnader och därmed stora konkurrensnackdelar för svenskt näringsliv men också fördyra för dig och mig som kunder. Utan märkbara miljöresultat.
Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge och avlånga land måste också hänsyn tas till glesbygdsområden och därför måste det också finnas en flexibilitet i systemet.
Att en vägslitageavgift skulle komma att stimulera till andra transportlösningar, såsom exempelvis ett större nyttjande av järnväg och sjöfart är heller inte självklart. Det är inte är säkert att det innebär fördelar, ur samhällsekonomisk synpunkt, med en överflyttning av gods från lastbilstransport till annan transportlösning. Den praktiska möjligheten för överflyttning är också mycket liten. Mer än 90 procent av lastbilstransporterna är på relativt korta avstånd, under 30 mil. Vi kan inte köra tåg mellan matbutikerna i Svappavara eller Hortlax och mjölkbönderna, det säger sig självt. Men så ser många transporter ut, vill ni belasta dem med ytterligare kostnader för transporter som i praktiken inte kan undvikas?
Transportbehoven styr användandet av lastbilstransporter. Det finns alltid en kund till en lastbilstransport, annars blir den inte utförd. En vägslitageavgift skulle därför få konsekvenser för transportköparna, exempelvis matbutikerna, sjukhusen, skolorna med flera. Det är kunden som får betala skatten som lastbilsägaren levererar in till staten. De åkeriföretag som inte kan ta ut skatten från sin kund kommer heller inte att överleva på marknaden, då marginalerna är små.
Skatter som ett styrmedel för minskade utsläpp av klimatgaser från lastbilstransporter är inte effektivt. För att vara miljöstyrande krävs att det finns alternativ. Omfördelning av gods från lastbil till järnvägsvagn kan ske i viss omfattning för långa transportavstånd. Ofta handlar det inte om kostnader utan snarare om kapacitet, tidspassning och flexibilitet. Det finns potential att effektivisera och förbättra logistiken inom hela transportsektorn, men ökade skatter driver inte på utvecklingen. Det är snarare genom ökad samverkan mellan transportslagen, mellan kunder och leverantörer som innovativa lösningar kan utvecklas.
Svenska åkeriföretag kan beskattas ihjäl, men det gynnar knappast arbetslösheten, företagandet eller skatteintäkterna. Redan idag är branschen en av de tyngst beskattade trots att privatbilismen utgör 90 procent av vägtrafiken i vårt land. De skatteintäkter som beräknas gå in i statskassan genom en vägslitageavgift kan bli en dyr affär. Inte minst för landets småföretagare inom åkerinäringen och inte minst i glesbygdslänen.
Sveriges Åkeriföretag Norr
Carina Ahlfeldt,
regionchef
Per-Åke Liljergren,
vice ordförande
Anders Ökvist,
styrelseledamot