Cykelfrämjandet arbetar över hela landet för att fler ska välja cykeln - för miljön, folkhälsan och framkomlighet. Vi har följt debatten och reaktionerna i massmedia kring det förslag som har tagits fram för Luleås framtida skolstruktur som ska beslutas om på måndag den 4 april.
I oktober i fjol skickade vi in ett inspel för att öka kvalitén på utredningen så att den visar hela den ekonomiska konsekvensen och inte bara kostnader som berör en viss nämnd.
En skolstruktur för framtiden är så mycket mer än bara det som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Vi lägger inga värderingar kring de förslag på vilka skolor som ska läggas ner eller byggas då detta utgår från skolans värld. Vi ville i stället väcka frågor som vi tycker behöver ställas och besvaras i ett beslutsunderlag till kommunfullmäktige.
Politikerna i kommunfullmäktige har en roll att ta beslut om kommunens budget. Då är det viktigt att utredningar som får ekonomiska konsekvenser tar ett helhetsgrepp.
Cykeln fyller en mycket viktig roll för skolbarn. Cykeln ger barnen en frihet och rörlighet. Det finns undersökningar som visar att barn som cyklar till skolan presterar bättre och har lägre sjukfrånvaro. Enligt en dansk studie är effekten till och med större än av att äta frukost. Trenden är att allt fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan, något som kan göra resvägen farligare för de barn som går eller cyklar. Möjligheten att kunna välja skola gör att cykeln inte blir något alternativ för vissa. Men den dagen som cyklister har en egen infrastruktur som biltrafiken har, så kan cykeln få en mycket större roll än i dag i Luleå.
Försäkringsbolaget IF frågade 2013 rektorerna vid Sveriges grundskolor vad de tyckte var den största trafikrisken vid deras skola. 60 procent tyckte att det var föräldrar som lämnar barnen med bil vid skolan. Osäkra vägar gör att föräldrar skjutsar sina barn i bil, vilket gör trafiksituationen vid skolorna ännu värre. Det blir en ond spiral som behöver brytas.
Skolan skriver om att ge barn "de kunskaper och färdigheter som behövs i en föränderlig värld". Detta är något som sker i skolbyggnaden med hjälp av lärare och annan skolpersonal. Men skolbarnens resa till och från skolan måste också finnas med då det ingår i deras vardag.
Cykeln måste få en mycket större roll för att vi ska kunna minska biltrafiken och dess negativa effekter på miljön. Värdet för barn att själva kunna cykla till och från sin skola kan då sätta avtryck när de blir vuxna och ska välja transportsätt. Men för detta behövs ett helt nytt synsätt på cykeln än i dag.
Vi gav barn- och utbildningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen fem frågor på vad vi tycker måste ingå för att man ska se skolfrågan i ett helhetsgrepp.
1. Vilka åtgärder behövs på skolgården som får fler elever?
Vi tycker att det är viktigt att man måste se cykeln som ett eget trafikslag. En jämförelse mellan bilåkande lärare och cyklande skolbarn visar för många skolor på mycket stora skillnader. För bilen finns anordnade parkeringsplatser med motorvärmare.
Likställer man bilen med cykeln borde elever och cyklande lärare kunna välja på väderskyddade cykelställ där man kan låsa fast cykeln i ramen. Cykelställ skapar ordning och reda på samma sätt som det fungerar för bilparkeringen. Ordning och reda på en cykelparkering kan omedvetet ge ordning och reda i klassrummet, vilket är viktig för undervisningen.
Vi har inte kunnat se i beslutsunderlaget vad som skulle behöva göras på skolgården som får fler elever och och lärare att börja cykla och vad det skulle kosta.
2. Vilka åtgärder behövs på skolgatan?
Som framgick av IF:s undersökning är gatan utanför skolan ett stort trafiksäkerhetsproblem som eleverna måste passera. Med fler elever kommer detta att innebära fler skjutsande föräldrar, om inte barnen kan cykla till sin skola.
Vi har inte kunnat se i beslutsunderlaget vad som skulle behövas för att öka trafiksäkerheten på gator utanför skolorna och vad det skulle kosta.
3. Vilka åtgärder behövs på skolvägen?
Stadsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett bra underlagt till utredningen kring skolvägar som innebär kostnader på minst 15 miljoner. Men det saknas den för föräldrar jätteviktiga uppgifter på vad som borde byggas innan en skola läggs ner. Om en skola läggs ner och att det "drabbar" barn som inte har rätt till skolskjuts så måste barnet själv gå, cykla eller bli skjutsad av sina föräldrar.
Vi har inte kunnat se i beslutsunderlaget vilka åtgärder som måste göras för att bygga ut trygga och säkra skolvägar för elever som inte har rätt till skolskjuts till den nya skolan och vad det skulle kosta.
4. Hur påverkas stadsdelen?
Om en skola läggs ner påverkar det den stadsdel/by som den ligger i. Skolbarn innebär en köpkraft för kiosker och restauranger nära skolan. Försvinner skolan försvinner den delen av köpkraften. Ännu större blir det om föräldrar väljer att flytta till en stadsdel som bättre motsvarar den miljö som man vill att sina barn ska växa upp i, exempelvis att de tycker att det är viktig att barnen själva ska kunna gå eller cykla till sin skola.
Vi har inte kunnat se i beslutsunderlaget någon analys kring hur stadsdelar som tappar en skola kan påverkas.
5. Vision 2050 - förutsättningen för framtidens Luleå.
Kommunen har i sin vision 2050 sagt att man kraftigt ska öka andelen som går, cyklar eller åker buss fram till 2050. Samtidigt vill Luleå bli årets cykelstad i Sverige senast 2016. Dessa utmaningar borde innebära att alla förvaltningar i sina verksamheter ställer sig frågan. På vilket sätt bidrar eller motverkar vårt förslag om ... kommunens vision och cykelmål?
I stället har man i utredningen sänkt ambition kring cykling i jämförelse vision 2050 från att ”kraftigt öka” till ”prioritera möjligheterna att …” Detta känns som att Luleå väljer att kliva flera år tillbaka i sin cykelplanering i jämförelse med de kommuner man vill bli bättre än!
Vi har inte kunnat se i beslutsunderlaget någon analys kring hur skolstrukturen påverkar kommunens vision och cykelmål.
I slutrapporten som ligger på på politikernas bord på måndag redovisas bara den ekonomiska konsekvensen för barn- och utbildningsförvaltningen.
Kommunfullmäktiges politiker måste för varje skola som föreslås att läggas ner, utifrån våra frågor, kunna se på vilka investeringar som behövs för att skolbarn ska få en cykelvänlig skolgård, skolgata och skolväg om man tycker att detta är viktigt.
Det är först då de får den samlade kostnaden som de kan väga in detta mot andra värden som kan finnas i en skolstruktur som innebär att man tar bort skolor.
Cykelfrämjandet Norrbotten
Rolf Modig, ordförande